Klantmaja!
Imorse tror jag att det hade varit bäst att jag hade stannat hemma. Började med att jag hade så förfärligt ont i magen, kändes som om den skulle sprängas typ. Men duktig som man är knatade man iväg ändå. Kom till jobbet, böt om och gick trappan upp som alla andra dagar. Jag åker ogärna hiss själv, och speciellt här då jag fastnat i den en gång. Men idag tror jag att det hade varit att föredra. Ramlade och slog i foten rätt rejält. Tänkte inte så mycket mer på det utan linkade in till vårt kontor. Jag menar det brukar ju gå över rätt fort, men dilemmat är att det inte alls gjorde det. Har bara blivit värre och värre under dagen. Så tillslut ringde jag till Vårdguiden för att få råd, de sa åt mig att åka in till sjukhuset meddetsamma. Jag väntade dock med detta tills jag slutade jobba och Martin kom och hämtade mig. Kom till och med in på kontoret och ledde mig ut som en annan gentleman ;)
Väl där fick jag komma in nästan meddetsamma, inget man är van vid från Örebro direkt. Doktorn med sin elev kom nästan direkt med när jag fått mitt bås. De klämde och kikade lite och sen fick jag ligga där i typ 30 minuter själv. Martin var ute och parkerade bilen och det fanns ingen mottagning inne på sjukan, fick tillslut iväg ett mess till honom och så kom han lagom tills jag skulle upp på röntgen. Gick himla smidigt där med.
Sen fick jag sätta mig ute i det första väntrummet och vänta, så i slutänden tog det lika lång tid som i Örebro i alla fall. ;) Men tror ni att de hittade nån liten spricka eller så då? Nej, så klart inte. Fick rådet att använda träskor då de har en hård sula och är mer stöd än andra skor och ta några alvedon när smärtan är som värst. Vet inte om jag ska skratta eller gråta? Jag kan alltså inte stöda på min fot, jag går på sidan av foten för att kunna ta mig fram de säger att jag ska ha skor som är tunga och har klack istället för att erbjuda mig ett par kryckor? Alvedon tar inte bort smärtan, den tränger igenom och det är det jag ska fylla mig med? En tjej som kom in med MAGSMÄRTOR gick ut på ett par kryckor?! Var är sjukvården påväg?
Eftersom jag lite kaxigt sa att jag inte behövde några kryckor när jag gick runt på sjukan blev alltså inte erbjuden detta när jag sedan gick därifrån. Dum som man är stod man inte på sig och sa att man behövde det. Jag är glad att Martin har kvar sina smärtstillande från sin operation och efter lite rådgivning av min kusins sambo så känns det OK att ta av dem. För annars kommer jag inte till jobbet imorrn.Vet dock inte vad jag ska ha på fötterna. Kommer få använda mig av Martin imorrn tror jag...som bärhjälp till tuben ;)
Ska ta foto på min fina fot med, hatar dock fötter, men måste ju visa den blå svullna skönheten ;)
Väl där fick jag komma in nästan meddetsamma, inget man är van vid från Örebro direkt. Doktorn med sin elev kom nästan direkt med när jag fått mitt bås. De klämde och kikade lite och sen fick jag ligga där i typ 30 minuter själv. Martin var ute och parkerade bilen och det fanns ingen mottagning inne på sjukan, fick tillslut iväg ett mess till honom och så kom han lagom tills jag skulle upp på röntgen. Gick himla smidigt där med.
Sen fick jag sätta mig ute i det första väntrummet och vänta, så i slutänden tog det lika lång tid som i Örebro i alla fall. ;) Men tror ni att de hittade nån liten spricka eller så då? Nej, så klart inte. Fick rådet att använda träskor då de har en hård sula och är mer stöd än andra skor och ta några alvedon när smärtan är som värst. Vet inte om jag ska skratta eller gråta? Jag kan alltså inte stöda på min fot, jag går på sidan av foten för att kunna ta mig fram de säger att jag ska ha skor som är tunga och har klack istället för att erbjuda mig ett par kryckor? Alvedon tar inte bort smärtan, den tränger igenom och det är det jag ska fylla mig med? En tjej som kom in med MAGSMÄRTOR gick ut på ett par kryckor?! Var är sjukvården påväg?
Eftersom jag lite kaxigt sa att jag inte behövde några kryckor när jag gick runt på sjukan blev alltså inte erbjuden detta när jag sedan gick därifrån. Dum som man är stod man inte på sig och sa att man behövde det. Jag är glad att Martin har kvar sina smärtstillande från sin operation och efter lite rådgivning av min kusins sambo så känns det OK att ta av dem. För annars kommer jag inte till jobbet imorrn.Vet dock inte vad jag ska ha på fötterna. Kommer få använda mig av Martin imorrn tror jag...som bärhjälp till tuben ;)
Ska ta foto på min fina fot med, hatar dock fötter, men måste ju visa den blå svullna skönheten ;)
