kirsten

Sanna mina ord

Mör

Publicerad 2009-01-19 22:55:08 i Allmänt,

Usch, jag som tyckte att det kändes skönt att vara lite trött i kroppen igår.Tyckte inte att det kändes så farligt. Det gjorde det inte heller egentligen då, och inte i morse heller. Har bara gjort ont i min blåa arm, eller grön som Martin säger. Skaver och svider och kommer man meot hårdare än endast med kavajen eller tröjan så gör det ont. Men annars har jag kännt mig helt ok idag. Åkte iväg och körde ett spinnpass och jag var knappt trött efter det och skämtade om att jag skulle ta ett varv runt sjön med. Vilket jag inte gjorde och det är jag glad över nu. F*ck vad jag har ont i min kropp. Armarna vill knappt hålla sig uppe, jag kommer knappt upp från liggande i soffan till sittande. Voine voine!

Men samtidigt är det en så grymt skön känsla. Jag känner att kroppen verkligen svarar på vad jag utsätter den för och om ett par veckor kommer den inte att reagera på detta smärtsamma sätt. Det är verkligen skoj att träna. ;) Inväntar bara lite resultat. Imorrn är det dax för box igen, men den "lättare" varianten. Skönt att bara slå mot Martin, då behöver man inte känna att man måste hela tiden. Inte som när man lyckas få instruktören som sin motparrt.

Annars väntar bara jobb, jobb och jobb ;) Imorrn är det dax för mitt gästspel i repan. Ska bli spännande! Men vettet och etiketten har man ju sedan alla år i repan, men nu ska jag lyckas checka ut från ett system jag inte behärskar i alla punkter. Men det ska nog gå fint. Om jag lyckas stå upp vill säga ;)

Har fått igång vår diskmaskin äntligen med. Har bara stått på golvet i väntan på en mutter, eller vad man ska kalla det. Men var vi än har gått så är det ingen som har haft just den där lilla muttern som vi behövde. Men så i lördags träffade vi på en som gillade sitt jobb och nya utmaningar. Hon gav sig katten på att hon skulle lyckas att hitta just den del vi saknade. Tyvärr gjorde hon inte det, men hon hade hjälp oss en bra bit på vägen. Åkte iväg till Kungens kurva och Jula, där träffade på mannen som även han gillade sitt jobb. När vi sedan kom hem sprang Martin till köket, ja den lilla bit det går att springa dit och testskruvade och den fungerade. Äntligen slipper jag den där fördömda disken! Nog för att vi fick göra lite egna konstruktioner för att få den att fungera utan läckage, men den funkar. Nu är nästa uppdrag att hitta en tät packning ;)

Nu ska jag nog kravla till sängen och sen hoppas på att jag kommer upp därifrån imorrn ;)

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela