Upp upp och ivääääääg!
Hemma igen efter 2 härliga veckor i paradiset. Kanske var lite för mycket paradis dock, hade gärna sett mer av landet än att bara ligga och plaska vid poolbaren. Allt vi var iväg på var ju förskönat för att passa, även Chitzen Itza var tillgjort, inte själva pyramiden och de andra byggnaderna, men allt annat runt omkring. Nog för att jag är glad att jag har sett det, har ju bara 6 stycken moment kvar bland de 7 nya underverken att se. Men ändå. Men pappa ville inte åka ut i djungeln för att se den mer dolda pyramiden, så då fick det bli så. Besöken i Playa del Carmen var inte heller mycket att hänga i julgranen då allt där är så förbaskat amerikaniserat. Man märkte rätt tydligt bara av att befinna sig på resorten att det vär här de hängde. Majoriteten kom från Canada och det blev ett himla hallå så fort nån sa att de kom därifrån. Med andra ord, jag är döv ;)
Vill man betala nåt tar de för givet att man vill göra det i dollar, man får helt enkelt fråga om man vill betala med pesos. Galet! Vi blev dock rekommenderade en restaurang av vår reseledare som inte tillhörde deras katalog och där åt Martin och jag vår absolut bästa måltid under hela resan. Fantastiskt! Menyn var helt på spanska så det var inte många ord vi förstod, men vi litade helt på servitörens rekommendation och det kunde ju så klart ha slutat hur illa som helst. Men icke! Precis så som det ska vara. :)
Att flyga så länge är ju inte heller så där jätteskoj, man blir rätt trött på det. 12 timmar dit och 10,30 hem. Tjoho! Att vända så på dygnet fram och tillbaka gör att man blir alldeles vimmelkantig. Tror att det är först nu när jag är hemma som jag kommit in i den Mexicanska tiden och det är ju så dax! På ditvägen var alla resande barn så snälla så man trodde inte att det var sant, på vägen hem tror jag att de blivit utbytta mot vildingar. Framför oss satt 4-års trotsiga barn som gjorde tvärtemot vad deras föräldrar sa, att de i sin tur gav barnen chips precis innan de skulle sova kan ju ha gjort saken värre än vad det behövde vara. Bakom om oss satt tonårs trotsiga ungar. När den ena lugnade sig satte den andre igång med nåt tjuvnyp. ÅH!!! Man började faktiskt undra om man verkligen vill ha barn själv?! Eller om de ska få följa med en på långresor? Så himla glad över min iPod under hemresan! Lyckades till och med somna under några timmar.
Men i det stora hela har det varit en alldeles alldeles underbar semester, som säkert många av er redan förstått som följt resan i vår resdagbok. Jag kan ändå rekommendera er alla en visit i Mexico, guacans hemland! Men att man är beredd på att det är väldigt amerikaniserat som sagt.
Vill man betala nåt tar de för givet att man vill göra det i dollar, man får helt enkelt fråga om man vill betala med pesos. Galet! Vi blev dock rekommenderade en restaurang av vår reseledare som inte tillhörde deras katalog och där åt Martin och jag vår absolut bästa måltid under hela resan. Fantastiskt! Menyn var helt på spanska så det var inte många ord vi förstod, men vi litade helt på servitörens rekommendation och det kunde ju så klart ha slutat hur illa som helst. Men icke! Precis så som det ska vara. :)
Att flyga så länge är ju inte heller så där jätteskoj, man blir rätt trött på det. 12 timmar dit och 10,30 hem. Tjoho! Att vända så på dygnet fram och tillbaka gör att man blir alldeles vimmelkantig. Tror att det är först nu när jag är hemma som jag kommit in i den Mexicanska tiden och det är ju så dax! På ditvägen var alla resande barn så snälla så man trodde inte att det var sant, på vägen hem tror jag att de blivit utbytta mot vildingar. Framför oss satt 4-års trotsiga barn som gjorde tvärtemot vad deras föräldrar sa, att de i sin tur gav barnen chips precis innan de skulle sova kan ju ha gjort saken värre än vad det behövde vara. Bakom om oss satt tonårs trotsiga ungar. När den ena lugnade sig satte den andre igång med nåt tjuvnyp. ÅH!!! Man började faktiskt undra om man verkligen vill ha barn själv?! Eller om de ska få följa med en på långresor? Så himla glad över min iPod under hemresan! Lyckades till och med somna under några timmar.
Men i det stora hela har det varit en alldeles alldeles underbar semester, som säkert många av er redan förstått som följt resan i vår resdagbok. Jag kan ändå rekommendera er alla en visit i Mexico, guacans hemland! Men att man är beredd på att det är väldigt amerikaniserat som sagt.
Resorten vi bodde på
