kirsten

Sanna mina ord

Skitväder

Publicerad 2011-01-08 21:26:35 i Livet,

Jag har känt mig lite off de senaste dagarna. Jag får inte sova på nätterna. Vaknar cirka en gång i timmen och är vaken ungeför en halvtimme varje gång. Jag har testat att gå upp och dricka, läsa en snutt i en bok, gått på toaletten och inget funkar! Ännu värre blir det av att jag ligger och lyssnar på Martins djupa andetag och det stressar mig ännu mer, tycker att det är fruktansvärt fuskigt att han får sova men inte jag. Bebisen rumlar runt och har nån form av aerobicspass i magen och det stressar lite till. Missförstå mig rätt, jag älskar att känna kotten rumla runt det blir ju liksom min bekräftelse på att det lilla livet lever. Men vissa rörelser känns lite obehagliga, det känns som att den gräver sig ut genom mina revben. Men nu i natt fick jag sova och som jag sov! Jag gick upp ur sängen halv tolv! Fattar ni, halv tolv!! Som en tonåring! Men var jag pigg? Inte så värst.

Fast det tror jag har med detta förbannade skitväder att göra! Visst skulle man kunna tycka att yes nu blir det vår, men man vet innerst inne att det på långa vägar är slut. Det kommer att komma mer snö. MEN då kommer det att finnas ett snorhalt underlag inunder. Det värsta är att vi bor på gatan som kommunen alltid glömmer bort. Det vill säga att de plogar inte, de sandar inte. Men böter det får man om man står fel...då passar det minsann att de kikat förbi. Men man kan ju undra vad de gör med dessa pengar, för de får ju in en hel del varje år på felparkerade bilar, då kan man ju tycka att de borde prioritera vår gata under vinterhalvåret med. Häromdagen fick Martin nog när han såg vår älskade granne gå ut med soporna och han knappt kom upp för backen, så Martin skottade hela backen! Ok, det var mycket för att han inte gärna vill att jag druttar omkull men också för att de äldre ska ha en liten möjlighet att ta sig upp och ner för backen. Min älskade!

Nu är nästan hela hyllan tömd på saker, det är lite prydnadssaker kvar, men var vi ska ha dem nu har jag ingen aning om. Får kanske packa ner dem så länge och ta fram dem igen när vi bor lite större. Så kul för förra veckan när vi började packa böcker så sa jag så självklart att vi bara behövde 2 kartonger. Nu idag är vi uppe i inte mindre än 4 kartonger böcker! Galet. Jag vet att jag är en bokmal, men att jag hade så mycket det visste jag inte...och då är ändå inte alla packade för vi lyckades ha en hylla kvar. Jisses!

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela