kirsten

Igår skulle jag och Thilde besöka BVC för hennes veckokoll. Så jag försökte få till det med matning så att hon inte skulle vara helt rabiat som hon varit de tidigare gångerna. Kände när jag packat ner henne i vagnen att jag inte kände mig helt ok och kände bara att det skulle vara så skönt att vara hemma istället. Men jag knatade iväg och kände mig ännu sämre efter 200 meter, men det var ju liksom bara att knalla vidare. När jag sedan kommer in i centrum så känns det som att benen ska vika sig under mig och när jag står i hissen på väg upp till BVC och jag kollar i spegeln möts jag av ett helt vitt ansikte. Men jag tar en klunk vatten och tänker att det går nog över. När vi sedan mäter och väger så flimrar det bara för ögonen på mig och när jag ska klä på henne igen så känner jag att jag är på väg att svimma. Men den underbara BVC-sköterskan är snabbt där med en stol och en massa vatten och en hand på Thilde. Så typiskt, den dagen Thilde är supersnäll så är det jag som ska hitta på nåt tok. Vågade mig inte på att gå hem så jag tog tunnelbanan en station och promenaden hem som i vanliga fall tar cirka 5 minuter tog då cirka 20. Ringde hem Martin med för jag kände att jag inte skulle klara av att ta hand om Thilde själv.

Lyckades somna i soffan och hade henne bredvid mig och hon sov nästan hela tiden, så underbar är hon. Men hon kände väl att jag inte mådde bra. Då jag kände mig febrig och hade superont i ena bröstet så antar jag att det är mjölkstockning, så jag har gjort allt för att hålla det varmt och masserat till förbannelse och även pumpat under natten.
Idag känner jag mig mycket bättre om än väldigt trött. Så jag la mig och sov 1,5 timme och Martin hade Thilde under tiden, han tog till och med ut henne på en liten promenad. Roligare än så har vi inte haft det idag. Nu väntar ESC och vi får se hur länge man orkar vara vaken ;) Jag och Thilde hejar på Eric Saade! Det var faktiskt det enda bidrag hon höll sig lugn till under torsdagens semi, de andra gillade hon antagligen inte! Haha!