kirsten

Sanna mina ord

Hem ljuva hem!

Publicerad 2012-07-01 22:04:07 i Life as we know it,

I fredags  fick vi känna av hur det känns att ha en unge bilen som skriker konstant i tre timmar. Ja, det var ju kanske inte riktigt tre timmar, då vi hade matstopp och så emellan. Men det var visst inte kul att åka bil just då. Mutorna tog slut och mitt tålamod fanns inte ens med från början. Satt där bak och muttrade om att det var ju väldigt taktiskt av Martin att välja att köra minsann. Haha! Jag hade kunnat gjort vad som helst för att ha fått köra istället för att roa lillfröken. Men jag orkade inte med ytterliggare ett stopp.

Att sedan sova tills det var dags att gå upp var inget hon tyckte vi skulle tillbringa lördagen med heller. Nehej, det var uppgång innan 6 minsann. Martin och jag kämpade i omgångar med att få henne att somna om. Vagga en kvart, byte och sen sova en kvart. Haha! Klockan sju eller nåt liknande tyckte grannarna att det var dags att dra igång en cirkelsåg eller vad tusan det nu än heter, lät gjorde den i alla fall. Men det var bara att gilla läget och försöka fånga dagen så att säga. Släktträff och festligheter stod på tapeten. Det var fullt ös hela dagen minst sagt. Thilde var på upptäcksfärd mer eller mindre hela dagen med sina kusiner. Det är så kul att se dem tilsammans och de skratt som de tar fram ur Thilde gör att hela jag blir alldeles varm. Kärlek!

Halv tio fick vi henne i säng och då mina vänner sov hon som en stock! Att kusinerna lekte precis utanför det väckte henne inte alls. När vi kom in och la oss vaknade hon inte heller. Runt 7 så gnydde hon lite och letade efter nappen men somnade om lagom tills jag trasslat mig ur sängen. Sen vaknade hon vid 9 igen. Den där lantluften har gjort henne gott!

Dagen började med god frukost och sedan åkte vi till en gruva, lite lunch på det och sen bar det av mot Stockholm igen. Så kul att vara borta en sväng, men så skönt att komma hem igen! Thilde knatade runt lit här hemma och lekte med en stor vas och så plötsligt var olyckan framme och min älskade lilla tjej flög bokstavligen över den där vasen. Jag trodde att hon bröt armen för det såg så knasigt ut när hon landade på den, men när Martin fick upp henne så var den hel men det forsade blod ur munnen på henne. Skräck! Martin tål inte blod och klarade inte av att hålla i henne och gav henne till mig som fick lugna henne och försöka se hur stor skada det blivit. Ingen större fara, men en fin fläskläpp har hon fått. Lilla vilden!

Nu är det dags att göra sig redo för en ny arbetsvecka. Men för varje vecka jag gör, desto närmre kommer vi semestern :) Ja, jag vet. Jag har precis börjat jobba, men å andra sidan kan jag lätt säga att det varit mer jobb under mitt mamma"lediga" år än det är när man jobbar. Finns ju liksom ingen ledig tid, mamma är man 24/7.

Kommentarer

Postat av: Richard

Publicerad 2012-07-07 15:19:15

Fast det var nog tur att Martin körde å andra sidan med tanke på ditt humör ;) hihi

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela