Jag är i fas och det är så skönt. Änligen kan jag andas och känna medvinden. En dag kvar till helg dessutom, inte illa vill jag lova! Direkt efter jobbet imorrn blir jag upplockad vid jobbet för vidare färd mot Öret. Att få ihop dessa resor med ett fast jobbschema utan flex är inte lätt när man har en liten att anpassa sig efter. Men på detta vis kommer vi i alla fall till Enköping innan det är dags för käk. Sen fortsätter vi och kommer hem lagom till läggdags för lilltjejen. Kommer nog inte att gå, men vi får göra ett försök i alla fall. Man kan ju inte säga att nåt inte fungerar innan man ens försökt. Somnar hon så gör hon och då får vi ta det från det.
Sover i Öret första natten och på lördagen drar vi vidare mot sommarstugan och Järnbo för släktträff. Kommer nog att bli en trevlig helg detta :) Men för att det ska bli det så måste jag ta och packa. Men det är som vanligt när det gäller mig, gör alltid allt i sista minuten. Gärna så där så att det hänger på håret. Det jobbiga är när man inte ska hem emellan, så det som glömt det är glömt så att säga. Men det mesta går ju att köpa på vägen om det skulle vara så.
Så nu blir det en liten paus igen tills vi kommer tillbaka på söndag igen :)
Idag har det varit en sån där dag då man skulle vilja dela sig minst i tre lika stora delar. När oväntade saker dyker upp från ingenstans och nån annan vill att man gör det och en tredje frågar det. Så klart vill alla att man ska hjälpa dem först och ingen vill vänta. Får de vänta så tjatar man lite. Det funkar ju ofta så bra, eller hur...suck. Men jag tog mig genom dagen och allt lyckades. Ibland kan man trolla med knäna!
Igår var det en månad kvar tills vi får nycklarna till den nya lägenheten. Ska bli så härligt att flytta! Det har inte gått in helt och hållet att vi faktiskt har köpt en ny lya och att det är vi som ska bo där. Har inte heller börjat fundera allt för mycket på hur vi ska möblera och så. Jag lyckades få ett matsalsbord av min brors kompis i fredags så det ska hämtas och sen får vi väl försöka hitta några snygga stolar till, men det ser jag som ett mindre problem. Herrn i huset måste nog bara börja jobba igen så han får lite mer i plånboken ;) Tapet har vi bestämt till lillfrökens rum och den kommer bli så fin där. Ska visa er nån dag.
Igår var även en stor dag i lillans liv. Efter att i över en månads tid gått utan några som helst problem med stöd av gåvagnen, men ändå med bara en hand som stöd och en leksak i den andra handen så tog hon några darriga steg helt utan vagnen. Jag och Martin jublade så klart och klappade händerna av lycka. Thilde ramlade omkull, reste sig själv och stod där och log och klappade händerna åt sig själv. Sötungen! Idag har hon och hennes käre far tränat på att gå. Så nu blir det fler och fler steg och vad lycklig hon blir. Hon ser ut som ett ragglande fyllo, men vad gör väl det? Nånstans ska man ju börja, eller vad säger ni?
Ja, så tycker jag att det är. Så fort midsommaren är över så är sommaren över i ett naffs! Det man längtat efter så länge är över på en kort sekund. Jo, jag vet att det låter lite trist och tragiskt. Men så ser jag det. Jag vet dock att det finns en hel del härliga stunder kvar. Men snart är hösten här och det är dags att längta efter nästa sommar :)
Vi valde att vara kvar i Stockholm trots inbjudan från både det ena och det andra hållet. Så vi styrde vår kosa mot Saltsjö-Boo och min brors underbara vän Johan. Världens snällaste kille om ni frågar mig, ja snällare än Martin faktiskt, haha! Däremot skulle jag behöva lära honom att styra upp saker och ting. Men det slutade ändå med en massa mat över, så nu får han snällt äta. Han stod mest och kliade sig i huvudet när mina byttor plockades upp fulla med godsaker. Hans kyl har aldrig varit så full minsann. ;) Vi hade i alla fall en superhärlig dag och kväll och Thilde hade full uppmärksamhet både av alla gäster och hunden Nelson. Nelson var ett skräckmoment först, men när hon fått visa att hon kunde vara en tuff tjej hon med så kramades de hejvilt.
Lördagen åkte vi till Lek och buslandet i Upplandsväsby. Thilde tyckte att det var lattjo värre och Martin och jag var väl inte sämre. Kan dock rekommendera att inte åka dit med en liten lätt baksmälla som denna fröken gjorde. I hoppborgen var det inte lätt inte. Haha! Men det kommer absolut att bli ett besök dit igen inom en snar framtid.
Igår åkte vi till Skärholmen för att kika på ett par gummistövlar till herrn i huset, men vi kom därifrån med ett par sandaler till Thilde och ett par skor till mig. Big surprise! Thilde vägrade att sova sin eftermiddagslur och ballade ur totalt i slutet men däckade på två röda i bilen på väg hem. Så dags då...suck.
Nu väntar en vecka med hårt slit och jag hoppas på att komma ikapp snarast, för att kämpa så här är mindre kul. Särskilt för min lilla familj som tycker att det är så där när mamman kommer hem och slocknar istället för att busa.
Min duktige fotograf till bror lånade vår kamera och smattrade av lite bilder på det finaste vi har ♥
På jobbet lyssnar vi just nu, eller ja kanske inte just på minuten, utan om dagarna på en kanal från Miami tror jag bestämt. Coast nånting heter den. Man skulle kunna säga att det är en blandning mellan typ Mix/Rix och typ Nrj kanske. Hur som helst har jag blivit kär i en av låtarna som de spelar ungefär 100 gånger om dagen, så vi får se hur lång tid det tar innan jag tröttnat på den. Men den är liksom jag på något vis, eller vad säger du J, är det inte lite pling plong * över den?
* Jag mindes aldrig vad en låt hette, ja inte nu heller minsann, så varje gång jag ville höra låten sa jag spela pling plong låten ;) Det var tider det!
Idag lurade jag med mig Martin och Thilde upp på stan efter att jag slutat jobba. Vi skulle till en butik på söder som ska slå igen och de just nu rear ut alla kläder. Mycket bra tyckte jag. Först missade vi ett tåg, sedan var det galet mycket folk i vägen. En minut innan stängning kom vi fram och blev nekade att komma in. Jag har full förståelse för det egentligen. MEN det var en massa folk där inne och det var bara jag och Martin som kom just då. Med tanke på att vi faktiskt kanske hade handlat nåt så hade hon ju faktiskt kunnat blivit av med saker och tjänat en liten slant till på det. Äh, fy då blev jag arg. Så arg att jag högt sa vad jag tyckte. Och det är inte vanligt vill jag lova. Martin han skrattade mest. Så tråkig inställning av henne tycker jag! Så nu tänker jag inte ens försöka ta mig dit under de dagar som är kvar. Känn på den du! ;)
Blev i alla fall en mysig middag för 3 på Mamas & Tapas och det var inte fel. Thilde charmade hela personalstyrkan och åt som aldrig förr. När de värmde på hennes käk så fick vi ut det i en superfin skål istället för den trista glasburken. Så hon fick också käka lyxigt :) Och mitt humör blev faktiskt glatt igen. Haha!
Ni vet när man sitter framför en dator dagarna i ända och bara matar in information i dem. Ja, då har man inte så där jättestor lust att sätta sig framför en ny dator hemma. Så att ta några dagar "ledigt" är ju precis vad man behöver. Det händer inte så mycket om dagarna heller. Jag åker till jobbet, jobbar mina timmar, åker hem, myser med familjen, busar under den lilla tid som är kvar innan lillan ska sova, äter kvällsmat ;) och ja, bara är helt enkelt.
Helgen som var den försvann lika fort som den kom. Vi hann med födelsedagskalas, grillning, frukostmys, bus med farmor och farfar och alla kusinerna, en massa bilåkning och jag var på personalfest. Så idag har jag varit trött. Nog för att jag är van med sjukt lite sömn, men jag är inte van vid all stimulans. Har ju levt i min lilla bubbla i över ett år. Blir mycket även för en vuxen hjärna.
Veckan som kommer bjuder inte på några avancerade saker direkt. Mest bara jobb, men kort vecka är det minsann. Nu ropar sängen att det är dags att ta igen lite förlorad sömn!
Första riktiga arbetsveckan gjord då. Ja, alltså en sån där som sträcker sig mellan måndag-fredag. Den gick fort vill jag lova. Ska det gå så här snabbt så är jag snart ledig igen och ligger på playan. Eller det gör jag nog faktiskt inte alls, för jag lär nog få kuta efter en liten marodör dagarna i ända. Men på en strand kommer vi definitivt att vara.
Ikväll visas det fotboll på vår tv igen. Ja, jag förstår att det är vanligt i andra hem. Men här händer det inte ofta. Jag har hittat en sån där man som inte är så där särskilt intresserad av sport. Förstår att ni tycker det låter lite märkligt, men jag tycker att det är rätt skönt. Men spelar Sverige så kan det ju vara lite kul att kika lite i alla fall. Men det här med mellansnack, alltså snark! Några som ska leka smarta och bara pladdrar en massa strunt. Låt oss slippa det tack!
Imorrn drar vi en snabbis till Öret, firar finaste 4-åringen och sen på söndag bär det av hemåt igen för sommarfest med jobbet. Sa nån helg och vila? Nä, det är bara att köra på!
Är det nåt jag inte gillar med att cykla så är det när det blåser. Spelar ingen roll om det blåser lite eller om det är full storm, nog för att det är något jobbigare med det sistnämnda. Håret flyger åt alla håll under hjälmen och hur mycket man än växlar ner så är det inte nog eller så blir växeln för lätt. Finns liksom inget bra läge alls. Det är då jag sitter där och trampar och tänker på varför jag inte tar den där tunnelbanan istället? Men när jag sen väl kommer in innanför dörren så är jag så där nöjd med mig själv som man blir när man presterar bra. När jag tänker på dem som har så mycket närmre till jobbet än vad jag har men som ändå tar tunnelbanan. Kikar Runkeeper för att se om jag lyckats något bättre jämför med förra turen och ja, så håller jag på.
På jobbet går det också bra. Har kommit in i det mesta nu och det börjar kännas som att jag aldrig varit borta. Galet! Men idag hade jag gärna varit hemma. Martin och Thilde åkte iväg till min bror och hade en photoshoot. Åh! Hon hade skött sig fint och jag tror eller nä jag vet att det kommer bli så grymt fina bilder! Nedan får ni ett litet smakprov som jag snodde av min bror, haha!
De dagar jag jobbar sent, så tar jag tunnelbanan för att det ska gå så snabbt som möjligt att komma hem plus att jag på förmiddagen får en stund extra med min familj. Men de dagar då jag slutar tidigt så tar jag cykeln. Det är en nätt liten sträcka på ungefär 6,5 kilometer och jag försöker slå mitt rekord varje dag. Då ska ni också veta att jag cyklar denna sträcka på en tung damcykel. Jag menar verkligen tung. Växlarna börjar dessutom ge med sig, så det är en spännande tur varje dag då man inte vet om hela cykeln ska braka ihop. Funderar på om jag ska plocka ner racern från vinden och cykla på den istället. Den är ju inte direkt tung om man säger så. Däremot skulle jag vara livrädd för att kedjan ska hoppa på den för jag har noll aning om hur man sätter dit den igen. Haha!
Men det största problemet är egentligen medtrafikanterna. Jag kan ärligt säga att jag tycker att det borde finnas ett körkort även för cyklister. För de kan tydligen cykla precis som de själva vill. För jag undrar vilken bilist som skulle köra mot rött och ställa sig mitt i en korsning? Själv kör jag lagligt, är det rött så stannar jag. Därför är det så galet irriterande när man cyklat om en långsam jävel och så i rödljusen så kör de förbi för att de inte stannar för rött, så ska man försöka ta sig om dem igen. För er som inte cyklat i Stockholm kan jag berätta att det inte finns många egna cykelgator utan man cyklar i cykelfält mitt ibland bilarna. Just därför är det grymt irriterande när folk inte gör rätt.
Jag kan mala på länge och väl om detta, men det ska ni slippa men nu vet ni vad jag funderar på när jag cyklar till jobbet. Ville mest bara in och säga hej och visa att jag fortfarande finns kvar. Men så trött som är nu har jag nog inte varit på länge. Att natta Thilde slutar i 9 fall av 10 med att jag också somnar. Vilket liv! Men mysigt har vi!
Så kom man på varför man inte kollar på fotboll, ja inte bara för det logiska i att det är så förbannat tråkigt. Nej, men Sverige vinner ju i alla fall aldrig.
Maj gadd! Fick mig en utekväll igår igen. Man kan ju tycka att jag är ute och flänger en del nu när jag äntligen är fri. Men jag tror inte att det blir så mycket mer på ett tag, ja åtminstonde en vecka eller så. Haha! Nejdå, men efter att under ett och ett halvt år typ aldrig varit ifrån Thilde så känner jag att det börjar bli dags. Martin kommer ju inte att vara hemma lika länge som jag varit och jag känner då att jag tycker att han kan vara hemma ensam lite längre om dagarna med henne. På så sätt jämnar det ju ut sig någorlunda, eller hur? Men! Jag saknar Thilde massor, det vill jag bara påpeka och jag tror att det är en rätt viktig aspekt med att man går ut och roar sig. Man får chansen att sakna! Dock är det trist att Martin inte kan följa med när det är roligheter, ett stort minus med att bo så långt från familjen!
Igår firades en kompis som fyllt 25 och som precis kommit hem från en resa i Asien på 3 månader. De hade, ja alltså hon och hennes kille, gått en bartenderutbildnng på en månad så goda drinkar avnjöts. Jag trodde att jag lyckats hålla mig på en lagom nivå då jag inte alls fick i mig lika mycket under denna fest som på den förra. Inte heller kom jag hem lika sent/tidigt så ni kan ju förstå att jag blev chockad av hur dåligt jag mådde imorse. Martin tror att det beror på att jag förra gången fortfarande var mammaledig och van vid det livet och nu hade en första jobbvecka bakom mig. Ja, kanske var det så? Kul hade jag i alla fall!
Idag har vi shoppat lite till lillfröken, konstigt att var just hon som fick saker. Haha! Allt är hemklickat på Jollyroom som just nu har sommarrea, så in och kika med er om det är nåt ni saknar inför sommaren. Detta hamnade i vår korg.
Efter en rätt ostadig natt, med ett litet busfrö som ville vara vaken en stund och jag behöver väl inte säga vem som fick gå upp för att nån låg och snarkade högt? ;) Det belönades dock med en stunds sovmorgon, inte mer än rätt va? Men jag ska inte klaga, vår kära dotter sover faktiskt rätt bra om nätterna. Men därför kan man ju tycka att den föräldralediga halvan skulle kunna ta sitt strå till stacken och göra sitt jobb. Ska inte gnälla om det nu utan ge honom möjligheten att bättra sig.
Annars har vi haft en underbar dag, såg ut att bli regn men det trotsade vi genom att ta med oss regnkläder och sen knatade vi iväg till Hagaparken och firade Nationaldagen. Har aldrig sett en liten tjej bli så glad över att få en flagga i handen! Den vevades det med konstant och stod vi still så fick folk passa sig för annars hade den flagga på sig. Knasiga unge! Vi lyssnade på lite uppträdanden, spelade på frukthjul, var med i lotteri om SPA-vinster, åt glass och chokladboll och tävlade om en picnickorg. Thilde fick ett päron från frukthjulet då det var vinst varje gång, men klantmamman glömde bort att ta bort den där lilla lappen som satt på och plötsligt blev det helt tyst på filten och så drog Thilde ett sånt där otäckt andetag som när man inte får luft ni vet...jag trodde "bara" att hon satt en bit skal i halsen då jag såg att det saknades på päronet och började ställa in mig på en bebisHeimlich. Jag slapp det då hon tokkräktes rätt över mina ben och ut kom den där lilla klisterlappen. Peuwh! Kunde ha gått illa, men man blir så jäkla impad av vad de små liven klarar av själva! Jag kommer i fortsättningen rensa alla frukter från allt vad lappar heter! Jag lovar!
Dagen ute i parken slutade gott med en picnickorgsvinst! Grattis till mig! Inte så dumt att gå på firande trots allt!
Thilde massakerade chokladbollen! Massa mums tyckte hon!
Kändes som att det var säkrast att ge henne mellis
Så där ja! Två dagar avklarade och jag lever fortfarande. Det är mycket nytt att ta in, men att bara få sitta stört och pilla är ju nåt man njuter av. Ingen klängande unge som vill ha full uppmärksamhet utan bara full fokus på det man arbetar med. Känns faktiskt rätt bra må jag säga. Fast när jag väl lärt mig detta så ska jag snart lära mig nya saker och sedan dessutom vara ansvarig för det under ett par veckor. Maj gadd! Men gick det för fyra somrar sedan så ska det nog gå nu.
Det är dock trist att sluta så himla sent, igår sov Thilde när jag gick och när jag kom hem. Imorse var hon vaken och vaken när jag kom hem. Men det blev bara en timme tillsammans och det suger. Hon har det toppen hemma med sin pappa och de busar hela dagen lång, så det är jag inte det minsta orolig över. Men jag vill också busa. Inte riktigt läge att busa upp henne alldeles när man kommer hem en timma innan hon ska sova. Detta är verkligen inte en av de saker man tänker så värst mycket på när man skaffar barn, all den tid som går förlorad tillsammans. Den kommer som en käftsmäll lite senare.
Men imorrn är det ledigt och då ska jag passa på att gosa och busa lite extra med den lilla damen!
Jahaja, där försvann en helg bara så där och inte har ni fått följa med heller. Men det har varit fullt ös från i fredags morse. Då kom mina föräldrar hit och bodde över, ja inte hos oss då sängen vi har att erbjuda inte dög till dem ;) Haha! Så de bodde på mitt jobb, ja alltså jag jobbar ju på hotell. Så där mötte vi upp dem och passade även på att betala handpenningen på lägenheten då vi hade tillgång till dator. Efter det knatade vi gata upp och gata ner i ett ihållande regn, ja jag vill lova att det regnade hela dagen! Vi var även iväg på min brors vernissage, om ni har tid så tycker jag absolut att ni ska bege er dit och kika! Kanske till och med slå till på en tavla kanske? Tjärhovsgatan 44 i Stockholm är adressen! Min bror var så klart grymmast av alla, men jag är som sagt väldigt partisk! Ett annat tips är att slå till på hans fotobok, den är grym och vem vill inte ha ett ex av den, med tanke på att denna kille kommer bli ett väldigt känt namn! Tro mig! Kvällen avslutades med en middag, som var rätt stressig för min del då den lilla damen var så övertrött att hälften hade varit nog. När jag gav upp och bad Martin betala, ja då slocknade hon och sov resten av natten! Tack för den!
Lördagen spenderades även den utomhus, så härligt att vintern valde att komma tillbaka denna helg! Tack! Vi firade mamma som fyllde år, grattis än en gång! Och pappa fick vara med på ett hörn med då han inte fått sin present ännu. Efter att vi sagt hej så begav vi oss vidare i regnet för att heja på Martins bror som sprang maran! Vi hade redan lyckats se honom på ett ställe, men nu skulle vi vidare till ett till. Men tack vare Thilde så missade vi honom där. Hon flirtade med en polis, haha! Och polisen tyckte att det var så kul och lekte titt ut med henne så hon kiknade av skratt. Så vi stod där och väntade och väntade men såg aldrig honom. Efter att ha stått där i en timme så sa jag att det inte kunde stämma och Martin ringde sin mamma, då hade han redan kommit in i mål. Tack och lov! Så vi begav oss hemåt. Kvällen avslutades på den lokala pizzerian med allesammans. Mysigt!
Idag har jag varit död. Min mage kollapsade igår kväll och under hela natten har jag mått sjukt illa. Inte blev det bättre av att Thilde började må dåligt heller. Sabla förkylning! Så det blev att vara vaken mellan 3-6, precis vad jag kände att jag behövde. Men Thilde går först, alla gånger! Så idag har det varit lugnt här hemma. Skönt det. Befarar att det är tänder på g igen då det dregglas nåt kopiöst mycket.
Imorrn är det dags igen. Jobbet kallar. Får se hur det kommer att gå efter 15 månader hemma. Antar att jag kommer vara trött! Haha! Blir en heldag då det ska vara möte och middag också. Så Martin får en tuff första dag, minst sagt! ;)
Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar
