kirsten

Jag vet inte hur jag ska få mina restrerande timmar att gå, hur jag fått de att gå som passerat ja det vet jag faktiskt inte. För det är helt dött här verkligen. I och för sig tog en incheckning nästan över en timme, då gästerna var från Kina och verkligen inte kunde ett ord engelska. Alltid lika spännande. Som om det inte räckte hade de sin svenske chef med sig som hela tiden gjorde allt mycket värre. Jag hade liksom full förståelse för att de ville slå upp alla ord i sin lilla handdator, men det gjorde inte han och försökte då skynda på dem, vilket snarare ledde till motsatsen.

När jag sedan trodde att allt var klart, pekade och visade snällt var hissen fanns så stod de ändå kvar. Knappade lite på sin handdator och visade den för mig med frågan var hissen fanns ;) Naturligtvis satt den fast uppe på ett annat våningsplan så jag började gå uppför alla trappor, och en av kineserna följde efter! Hela vägen upp, han fattade noll när jag passerade deras våningsplan men knatade ändå med. Så jag visade honom hur han skulle stänga dörrarna för att förhindra att detta händer igen. Så visade jag honom in på sitt våningsplan och han ber om ursäkt och fortsätter att följa efter hela vägen ner. Roliga två veckor vi kommer att ha här på hotellet.

Ytterliggare en intervju på g, nästa vecka bär det av upp till Stockholm igen. Denna gång ett av våra kedjehotell, vilket jag själv känner starkare för än det andra jobbet. Detta innebär en tjänst som endast är dagtid och måndag till fredag. Kan liksom inte bli så mycket bättre än det. Plus att jag då får stanna inom kedjan dessutom. Fick hela tiden höra att jag skrivit ett nästintill perfekt CV, jag tackar jag. Speciellt som jag tyckte att det var så himla svårt, men jag ska kanske inte ha all cred för det heller. Men jag skrev och Martins bror läste och gav råd. Han skulle kunna arbeta som det, korrekturläsare av CV:n. Då skulle nog alla få jobb tror jag ;)

Anledningen till att mitt tidigare inlägg döptes till oväsen är för att jag under gårdagen endast hörde byggnadsarbetarna rakt över gatan. Så även idag, de jobbar faktiskt fortfarande. Undrar vad de stackars männen har för lön egentligen...

Det är konstigt med oss människor. Vad vi blir beroende av saker snabbt. I fredags undrade min chef om jag hittat nåt boende i Stockholm och jag svarade att det har jag inte gjort ännu. Nehej sa han då och undrade lite snällt var vi letade nånstans, jo i Solna sa jag. Till saken hör att jobbet som jag ska på intervju på, på onsdag, ligger ute i Älvsjö, det innebär pendling för min del på ca 30 minuter. Inte så mycket kan tyckas. Här hemma i Örebro tar det mig cirka 5 minuter med cykel. Så det är ju en viss skillnad absolut. Men han tyckte att det lät helt otroligt! Oj, ja du säger nu att det känns okej men vänta ett halvår så får du se hur jobbigt det är. Hm, nej, jag tror inte alls att det är så, jag tror att jag kommer att tycka att det är jobbigt de första två månaderna kanske, sen har jag vant mig vid den restiden med. Tänk alla andra som pendlar både en och två timmar, men som ändå bor i Stockholm.

Till saken hör att han är en av de mest lata människor jag vet. Han och hans fru har två bilar, vilket gör att de dagligen åker i varsin bil till jobbet. När det sedan är så att de av någon anledning endast har en bil så är nästan hela livet förstört för dem. För det går ju inte att ta sig fram på annat sätt. De har en busshållsplats ca 100 meter hemifrån, det tar ca 20 minuter kanske lite mindre att ta sig till jobbet på det viset. De kan cykla, tar cirka 30 minuter. Men ojdå, då är det en lång och seg backe de måste uppför när de ska hemåt. Ja, jag säger då det. Allt handlar om vanor. Jag som cyklar eller går till jobbet dagligen som det är nu har inga som helst problem med den där backen...suck...

Det är verkligen inte meningen att jag ska kunna städa utan att på det minsta vis skada mig. Visst jag kämpar på, men när jag så fort byter arbetsuppgift så klämmer jag mig eller slår mig på annat vis. Visst, det är inte mitt fel att den förbannade dammsugaren ska bestämma sig för att gå sönder när jag använder den. Att jag sen är så dum att jag gör samma misstag en gång till, ja det får jag väl stå för. Att jag sedan ville hjälpa till ändå när Martin tagit över och lagat munstycket och jag tyckte att vi kunde dammsuga vår sopborste för att den var så full i byggdamm eftersom byggarna har använt VÅR borste. Ja, att jag då klämmer min vänstra hand för tredje gången fick även mig att förstå att jag inte ska fortsätta att hjälpa till.

Nu ska jag stryka. Vad kan gå fel då? Tänkte även ta ett tag med moppningen i hallen, kan nåt mer gå fel då? JAg bara undrar...för annars sitter jag nog så snällt kvar här ;) Tänkte baka med, kommer hela lägenheten brinna upp om jag hjälper till?

Usch, jag hatar att jobba fredagkvällar. Just därför att det inte händer nåt. Alldeles för då ankomster och det är just fredag vilket betyder att de som bor de vill inte umgås med en uttråkad receptionist. Nej, jag vill ha mer fart och fläkt. Hellre en minut av lugn och ro. Alla tycker jag är knasig, men hur kul är det på en skala när allt man har att göra är att räkna sekunderna tills man får gå hem?

Men hittintills har det ändock gått rätt fort, har haft besök av en otrevlig tant, som kom in en extra gång för att berätta hur dålig jag var, en mamma med dotter som tjuvlånade toaletten utan att ens fråga om lov, men som tackade för lånet när de var färdiga. En stressad chef som höll på att missa sin buss bara för att fråga hur det går för mig med jobbsökandet. Han trodde säkerligen att jag skulle säga att jag inte hade nåt på g, därför fastnade han när jag sa att jag skulle iväg på onsdag. En rekryterare som höll på att missa sitt tåg hem till Stockholm för jag vet inte vilken gång i ordningen. Ja, det är knasigt men så är det.

Känns lite nervöst inför onsdag med, jag har verkligen noll koll på hur jag ska hitta dit. Jag vet ju var jag ska gå av och så, men sen är ju bara frågan när det är och om jag kommer att hitta sen när jag väl gått av. Vet dessutom inte vad jag ska ha på mig. Känns lite panikartat faktiskt. Dessutom är det ju världens röra hemma hos oss så det är ju inte lätt att se vad man kan matcha ihop heller. Aja, det löser sig. Jag ska väl inte få jobbet endast för att jag är snyggt klädd, är ju inte inom modebranschen jag jobbar heller. Men tänk om jag säger fel saker då? Kan man det? Jag ska erkänna för er att jag aldrig vart på nån intervju tidigare, jag har liksom bara hux flux stått med jobb och här har jag ju vart i 6 år, så ja, jag vet helt enkelt inte hur man gör.

Eller det vet jag visst det, men jag kan liksom inte räkna intervjun jag hade för det här jobbet för 2 år sedan, eller ja min tjänst eftersom jag vart anställd här i 6 år. Inte kan jag räkna min praktikintervju för 3 år sen heller för den mannen finner jag inga ord för hur knäpp han är. Men men, det ska nog gå bra. Och man ska faktiskt vara lite nervös, för annars är det ju inget märkvärdigt. Man ska känna ett litet pirr, för då vet man att det är nåt man vill ha.

Uj, jag råkade visst total somna när jag kom hem från jobbet idag. Hade ingen aning om att jag var så trött, men det var skönt och det var jag värd. Behövde ju alla krafter jag kunde få inför min utmaning idag. Den första av 3. Var dax för vårruset med mamma, fast jag tävlade ju även mot min svärmor. Båda de vann över mig, ingen aning om vad svärmor fick, men efter mamma kom jag dock endast 5 minuter. Slutade på tiden 39,06 och då ska ni veta att jag inte tränat sen innan Thailand, då jag haft en förkylning som aldrig släppt. Låter kanske lite barnsligt, men jag har lärt mig att när den sitter i halsen ska man inte träna och det gjorde min i flera veckor. Känner nu att den är på väg tillbaka. Kan vara för att jag blev extremt kall efter loppet.

Har dessutom under ett dygn blivit ERBJUDEN ett jobb, ja visst här är man eftertraktad ;) behöver inte ens söka dem! Är ett jobb som jag funderar mycket starkt på. Dock är det varannan helg, men jag tror att jag kan klara det ändå är ju dessvärre rätt bortskämd med att endast jobba måndag till fredag. Men frågan är om det är värt att kasta bort en sådan här möjlighet på att vara så fjantig på den punkten. Jag tror inte det. Men hon vill veta när jag kan flytta. Ja, när kan jag det egentligen? Trodde att jag skulle bli kvar över sommaren. Men som det verkar nu så blir det nog inte så. Får panik! Men säger jag att jag kan komma omedelbums så betyder det att jag får nada semester och det är inte okej. Kommer ju vara rik som ett troll men vad gör det om jag aldrig får vara ledig? Åh, ja vi får se. Jag ska höra mig lite för. Måste ju dessutom lyckas få tag i en lägenhet för det första...dax att börja lite ännu lite mer!

Jag har fått tillbaka mitt badrum idag! Ingen kan vara gladare än mig just nu ;) Att jag fick ställa mig och städa om hela badrummet känns som petiteser. Men Martin gillade det inte, att jag skulle städa, han tyckte att det skulle de minsann få ta hand om eller så skulle vi deala oss till att vi fick strunta i flyttstädningen. Men jag var ju bara så glad över att ha fått tillbaka det äntligen så det gjorde mig inget alls. Vet ju att jag fått göra om det sen ändå. Men att städa kakel som alla smutsränder fortfarande syns på var inte det enklaste. Men jag tror att det blir bra när man bott in sig lite i det.

Det komiska i det hela är att de inte satt fast toaletten nu heller. Det gör att jag funderar på om de verkligen är klara? Jag vill ju lyfta in allt så att jag kan få rent i resten av lägenheten. Men vågar man det om de inte är färdiga? Men å andra sidan, det är inte mitt bekymmer jag är ju ändå på jobbet imorrn när de kommer ;) Hehehe! Nåt ska de väl ha för att de slarvat. Inte har de tagit hand om alla kattassar som blev förra veckan heller, så jag antar att det är mitt jobb det med. Men just nu är jag bara så glad så det gör inget. Men säg inget till Martin om hur mycket jag gjort bara, hehehe. Åter till städningen, börjar lukta rent här ;)

Jaha, kom hel och välbehållen efter en rätt dramatisk släktträff minst sagt. Alla lever och mår bra mig veteligt i alla fall och mer än så känner jag inte för att gå in på just den saken. Men det var trevligt så länge det varade. Det mest komiska är att Martins kusin är gift med min syssling! Så mycket handlade ju om just det. Att det sen visar sig att de även är bekanta med våra vänner från Köping gör ju inte det hela mindre komiskt. Den här världen är allt bra liten!

Badade ute gjorde jag med. Jag och mamma gick i, men det gick rätt fort att komma upp med. Kan inte säga att det var direkt skönt. Men det var skönt att svalka sig lite. Man kan ju tycka att nån som kommit hem från Thailand endast några veckor tidigare inte borde bränna sig i den svenska solen. Men så är det. Martin är dock brun som en pepparkaka igen. Inte ett dugg avis. Vem vill byta kräft-looken mot en pepparkaksgubbe menar jag?!

Idag har jag varit ledig. Jag menar hey, det är ju annan dag pingst för bövelen ;) Får man ingen röd dag så skaffar man sig en igen, hehe. Nej, skämt å sido. Var på banken för att fixa lånelöfte och grejer. Så nu leker livet igen. Skönt att få en HEL dag tillsammans med Martin med. Så vi hann med en hel del. Bra det.

Nu ska här vattnas blommor igen, enda nackdelen med att det blir varmt och sommar...att blommorna måste vattnas oftare...

Vi skulle ha varit på plats för 20 minuter sedan. Martin står fortfarande i kalsonger och rakar sig, klipper naglar och jag vet inte vad. Han har inte ens börjat packa ännu. Här sitter jag, packad, sminkad och klädd. Jag väntar på honom! Är det ovanligt eller? Alla män klagar alltid på att de får vänta på sina kvinnor, men jag tror att det är helt tvärtom faktiskt. Inte första gången jag sitter här och väntar.

Dessutom måste vi köpa med oss kol, för det hade mamma glömt. Hon hade dessutom glömt att göra sin otroligt goda potatissallad! Hur kunde hon? Så nu får jag leva med att köpa färdiggjord. Jag ogillar det starkt! Tycker att det är så äckliga små potatisbitar i och smaken ska vi inte bara tala om...

Nej, ska försöka få min karl att bli klar nån gång idag. Tar ju ändå ca 45 minuter att ta sig dit nu när vi måste handla på vägen. Suck...

Jag tror ärligt talat att jag håller på att stressa sönder mig. Inget jag direkt tänkt på innan, men idag kände jag att kroppen inte riktigt pallar det tempo jag håller med så lite sömn i kroppen. Under 3 veckor har jag haft byggarna här och de sänker inga röster bara för att de jobbar våningen över eller under. Så som tur är har jag ändå kunnat sova hos mina föräldrar. Men eftersom katterna var ensamma flera dagar förra veckan ville jag inte fortsätta så även denna. Så jag har ändå sovit några timmar hemma för att sedan åka till dem på morgonkvisten innan de kommit.

Men som sagt, idag kände jag att jag inte kan fortsätta så. Jag kan ju i och för sig inte göra så mycket för att skynda på de slöa byggarna. Men jag kan ju faktiskt försöka att gå och lägga mig tidigt de dagar jag har möjlighet till detta. Så det är ett löfte från och med nu! Bra att klockan närmar sig tolv nu då ;)

Imorrn bär det av till Gusselby, ska träffa släkten. Kan kanske bli trevligt. Har just ingen lust alls till detta just nu. Vill bara vara hemma och slappa känner jag. Men det blir nog toppen när jag väl kommer dit.

Vi har fått en toalett nu förresten, i lägenheten alltså. MEN de har inte orkat sätta fast den ordentligt. Så när man som tjej faktiskt måste sitta hela tiden, så känns det inte så lattjo faktiskt. Martin sa att vaddå det är ju bara att du reser och sätter dig rakt. Ja, visst den biten är inga problem. Men försök att torka dig när toaletten känns som den är på väg att lossna helt och hållet. Det roliga är att nu när han var tvungen att göra nr 2, ja då gick det minsann inte att sätta sig på den för den var ju faktiskt lös! Hör på den ni!

Nej, ska verkligen gå och sova nu. Har visserligen sovit 2 timmar i soffan för att Martin inte lyckades väcka mig som han sa. Säkert!

Ja, oj det här är spännande. Var ju och kollade på lägenheter i söndags och Martin och jag blev verkligen förälskade i en av dem. Vi bestämde oss för att buda och så har vi också gjort. Vart en hel del samtal fram och tillbaka idag både mellan Martin och mig och bankerna. Är tydligen inte det lättaste att få lånet att bli så högt som marknaden i Stockholm kräver. Men det löser sig får vi hoppas. Hur som helst, vi leder budgivningen just i detta nu! Antar att de stängt för kvällen. Men man kan ju bara hoppas på att det stannar där och att vi får den! Så håll alla tummar för oss de kommande dagarna!

På måndag är det besök på banken i stan som gäller. Bara att klä sig riktigt snyggt och propert antar jag ;) Jisses vad detta är spännande! =P

Tänk vad ën människa kan beröra en annan. Inte sexuellt eller med kärlek utan genom att säga bra saker om en. Fick ett mejl precis, har fått hjälp med mitt cv och i tipsen som de skrivit dit fick mig att le. Le för att de visar hur bra de tycker om mig. Le för att jag för en gångs skull fått bra feed back på det jag gjort, trots att en del ändringar måste göras. Le för att nån tagit sig tiden för att faktiskt hjälpa mig. Ja, jag är varm i hjärtat nu :)

Efter 4 dagars ledighet så är man tillbaka på jobbet igen. Känns så där om man säger så. Skulle mycket hellre fortsätta att vara ledig och njuta av det fina vädret. Med betalt så klart! Men det är ju inte riktigt så det fungerar i det här livet. Speciellt inte nu när jag verkligen börjar känna att det var dumt att spendera alla mina sparpengar när jag studerade...varför sparade jag inte dem till framtida bruk istället? Men det är alltid lätt att vara efterklok, en jädra tur att jag i alla fall redan pensionssparar ;)

Resan var i alla fall hur bra som helst. Lite kan jag dock klaga på. Personalen på hotellet var inte riktigt passande i deras positioner, trodde att man stod i en för att man gillade service. Nu var inte alla så, men många. Samma sak med restaurangerna, skylla på att det kommer att ta tid med maten för att man inte förbokat är inte ok. Det kan man då säga redan när man frågar efter bord innan man går in och har beställt. Allt bilåkande gillar jag inte heller. Men nu är det uppbunkrat så nu räcker det ju ett tag till i alla fall. Men att de som vi åkte man skulle handla så mycket hade jag ingen aning om. Men 300 flak öl och utöver det en massa vin och sprit känns ju helt ok.

Fortsatte vår färd från Malmö till Stockholm för att hälsa på hos Martins bror och för att kolla lägenheter. Blev en trevlig kväll hos dem och sedan en väldigt givande söndag. Hittade vår lägenhet med. Det roliga är att det är Martin som vi satt som kontaktperson eftersom jag har ett jobb då det inte passar sig att stå och prata i mobiltelefon. Men ändå är det jag som får informationen till min mejl, med en miljard frågor. Så bra då att Martin är borta på affärsresa och jag är ensam hemma.

Igår när jag kom hem från jobbet hade jag kunnat strypa en byggnisse om han vart kvar i huset. De hade glömt att släppa ut katterna från vårt sovrum, en stackars katt var kvar där inne, den andra hade rymt ut. Det är kattassar i hela min hall och på dörrarna och ja mer eller mindre i hela lägenheten. Idag när jag skulle cykla hem till mina föräldrar för att fortsätta att sova mötte jag en av byggarna. Han bad om ursäkt för att det var tassar överallt. Jag sa att det inte endast var det på den fina matta de lagt ut utan även på vårt golv och så. Han svarade då att det bara var att ta bort med vatten. Jag blängde på honom och då svarade han snabbt att det får givetvis vi ta bort när vi är klara. Det är säkrast för dem det!

När jag kom hem efter min sovstund, så hade jag inte längre något vardagsrum. Där jobbar de numera med. Trodde att jag skulle få ett nytt badrum inte bli av med varenda rum vi har! Tack vare att en pelle stod och pratade med den som jobbade med mattan som skulle på golvet höll den på att hamna åt fel håll. Jädra sladdertackor!

Jag ber om att de släppt ut mina stackars små älsklingar idag. Annars har de fått sitta instängda hela dagen...