Igår funkade inte bloggen så det blev inte mycket bloggande gjort. Fast å andra sidan så gjorde jag nog inte så mycket skoj ändå när jag tänker efter. Man går mest bara runt och väntar. Eller jo, jag var ju förbi jobbet och lämnade internet till en kollega och lite kakor till de andra :) Snälla lilla jag. Så idag bakas det nya sånna kakor. Lagret börjar ta slut. Blir ju lätt så när en gravid kvinna går hemma hela dagarna. Men jag börjar bli lite orolig, för det jag stoppar i mig nu sätter sig nog inte jättemycket på mig själv utan på bebis...kommer ha en 5 kilos att trycka ut tillslut ;)
Ja, enligt ultraljudet var det idag som bebisen skulle ploppa ut och det verkar ju banne mig inte hända. För nu rusar timmarna iväg. Men jag tror att ni som gissat på 2 eller 3 ligger bra till. Mina härliga föräldrar åker till Budapest imorrn så det passar ju fint att bebisen kikar ut nu då. Undrar hur de tänkte? Tänkte de alls? Men men, de kommer hem på måndag igen och då är förhoppningsvis bebis ute så de hinner åka förbi och se underverket.
Martin sitter och spela tv-spel och man blir helt dum i huvudet av ljudet. De säger samma sak hela tiden och allt det går ut på är att döda! Tycker att det verkar aptråkigt, men han gillar det och för er info är han inte det minsta våldsam i verkligheten.
Nehej, ingen bebis idag heller. Vad är detta? Nej nej, jag vet jag har inte gått över tiden, men i alla fall. Nu vill jag bara ha ut denna varelse som jag funderat över så länge. För en stund trodde jag att det var dags ikväll. Det gjorde ont, ondare än nånsin. Men sen så bara försvann det. Jag förstår också att det är på g. Men jag ogillar väntan, har alltid gjort och kommer alltid att göra. Och dessutom, killen som kan det här med att betta, som aldrig har fel och som vinner stora vinster på sin konst. Ja, även han hade fel... Kommer de blivande föräldrarna få rätt då? :)
Imorse blev jag inte väckt av Martins näsa, men däremot kunde jag inte sova. Hur gärna jag än ville så gick det inte. Så det blev till att gå upp tillslut. Det hela resulterade så klart i att jag två timmar senare sov i soffan istället. Men det är väl bara att gilla läget och passa på att vila medan man kan. Snälla Martin lät mig sova och stängde av ljudet på tv:n trots att det inte ens störde mig. Under tiden roade han sig med att bygga om sin iphone som han badade med i augusti. Så snart kommer den där apparaten att fungera som den ska igen. Mycket teknisk man det där!
Sen bar det av till Solna C för en fika med andra tjockisar. Jag är ju alltid en tidsoptimist och det hade kunnat gå lite bättre om det inte skulle ha varit match på Råsunda idag. Men det gick ändå. Var himla trevligt att få prata med andra blivande mammor och jag hoppas att vi gör det snart igen! Kul att en av tjejerna visade sig dels arbeta på den veterinärklinik som vi åker till med katterna men också att hon är från Öret och lika gammal som mig. Så världen är allt bra liten ibland. Kul att ha nån i precis samma situation som en själv. :)
Sen har jag varit duktig och fyllt i mina papper om namnändring. Tänkte att det kunde vara bra att göra det nu lagom till kotten kommer så att denna lille parvel får det efternamnet samt att både mitt körkort och pass går ut nu. Sen kommer det underlätta för Martin att få detta efternamn med sen när vi gifter oss. Känns lite konstigt dock att verkligen göra slag i saken, men det känns rätt att föra namnet vidare.
Imorse höll jag på att bli galen. Martin har blivit förkyld och när han andas så knäpper det i hans näsa. Jag sa till honom en gång och det hjälpte i ungefär två minuter sen var det där knäppandet tillbaka. Jag sa till honom igen och han började andas genom munnen, men som ni förstår så funkade det ju inte alls. Jag drog jordens djupaste suck men han fattade inte, så det slutade med att jag tog mitt täcke och pallrade mig ut till soffan. Där fick jag äntligen lite lugn och ro! När Martin sedan gick upp så sa han att men vaddå jag andades ju genom munnen när du sa till mig. Jag tyckte ju snarare att han kunde ha gått upp snytit sig och tvättat rent den där förbannade snoken eller att han hade flyttat på sig. Är inte helt lätt att ligga bekvämt i soffan trots att jag inte är så lång, men jag är ju trots allt rätt tjock numera. Killar!
Har haft en riktigt slapp dag här hemma. Jag är alldeles för trött för att orka med nåt ansträngande. Men på eftermiddagen bar det av till sista besöket hos barnmorskan. Ett besök som varken vi eller hon hade trott skulle ske. Men där var vi. Allt såg fint ut så nu är det bara att vänta. Fick en ny tid, den 11 april, men då ska jag inte dit så är det bara! Hon trodde inte att vi skulle ses då heller, men OM vi gör det och kotten inte kommit då eller innan den 15 april så blir vi igångsatta då. Så ska det inte gå till. Hennes tips var att jag bara skulle ta det lugnt och inte tänka så mycket och att jag absolut inte skulle tappa modet och känna att f-n inte idag heller. Hennes nästa tips var att sexa mera! För det känns ju så aktuellt just nu. Jaja. Kotten kommer när kotten är redo. Bara att gilla läget!
Har haft en så galet lugn helg här så det är inte klokt. Jag har sovit länge och bara tagit det lugnt. Försöker jag anstränga mig så säger kotten ifrån med detsamma så det är liksom bara att lyssna. Igår tvättade vi bilen, Martin vill att kottens första biltur ska ske i en ren bil ;) Sen drog vi iväg till Gustavsberg och köpte på oss lite nya glas. Vi lyckas ju slå sönder en del titt som tätt. Sen tog vi en tur till Nacka med.
Idag har vi mest bara varit hemma. Jag har haft sånna kramper i magen att jag inte orkat göra nåt. Men vi åkte iväg och köpte sportdryck och barer. Killen i cykelaffären tyckte att det var trevligt att Martin bunkrade upp med uppladdning. Hahah, han skulle bara veta vad den är till för! Men nu blir det toppen. Orkar jag inte äta nåt under förlossningen så tar jag bara en klunk av denna ljuvliga dryck så blir det kalas. Vill jag tugga har jag barer. Ja, dessa Vätternrundor har lärt en ett och annat.
Nu har Martin semester med! Fantastiskt. Nu behöver han inte gå till jobbet varje dag och vara orolig att nåt ska hända när han inte är hemma. I fredags fick jag det absolut roligaste sms:et efter att jag ringt honom. Jag hörde hur han svarade men att det inte var meningen att han skulle göra det för det var mitt i ett möte. Så jag tänkte bara att han ringer när han har tid sen. Men 1 minut efter kommer sms:et, "Kan jag ringa dig om en stund, eller är det på g?" Hahahaha. Jag tror att om det hade varit på g så hade jag nog ringt upp honom direkt igen, möte eller inte! Men nu ska han vara hemma hela veckan lång. Bara att hoppas att kotten känner sig redo att komma ut nu med, att den fattar hur perfekt det skulle passa.
Shaun Baker är en riktigt bra DJ, jag älskar musiken! Jag blir på riktigt bra partyhumör samt att det är riktigt bra bilmusik och träningsmusik. Han har fått följa med på samtiliga Vätternrundor och ja jag trampar så mycket bättre då! För en stund sedan pratade Martin om musiken han skulle ta med till förlossningen och han tyckte att denna låt skulle passa mig utmärkt, så slipper han stå och säga tryck, krysta. Det är bara att lyssna på musiken och PUSH ;)
Jahaja, har varit hemma i en vecka nu eller ja det är en vecka sedan som jag arbetade min sista dag. Trodde väl aldrig att denna vecka skulle gå så fort, men det har den trots allt gjort. Fråga mig inte hur, för det fattar jag knappt själv. Men nåt litet har jag ju hittat på varje dag. Martin ville vara snäll igår och sa att han kunde åka och veckohandla själv och jag bara kollade på honom och sa att han var knäpp! När jag äntligen skulle få en chans att komma ut och röra lite på mig och se andra människor än de jag ser på tv ;)
Annars har denna vecka gått åt till att baka. Jag har bakat kakor, 2 olika sorter och bullar och idag gav jag mig på en rulltårta. Det kan jag säga är ungefär 100 år sedan jag gjorde. Men jag lyckades till och med vända plåten utan att kakan pajade. Nu har vi ju inte sett ännu hur det kommer att gå att rulla den, återkommer om detta. Men nu kommer det att finnas fika till alla, allergiska som icke allergiska :)
Puffar lite för röstningen om när bebis kikar ut, så ni som inte lagt er röst ännu. Do it :) och som ni ser, en har redan haft fel, så kanske är det du som har rätt!
Igår när vi satt och kollade på tv och det var som mest spännande i Mästerkockarna, då satte magen igång. Det krampade och det gjorde galet ont. Jag brukar alltid kunna fokusera på annat när jag har ont om jag har nåt annat framför mig. Men det gick inte, det gjorde för ont. Martin satt först i den andra soffan och log nåt idiotiskt leende som ändå fick mig att börja fnissa och sen med båda tummarna upp. Varje gång denna smärta kom eller om jag sa att det gjorde ont på nåt sätt så gjorde han den fula minen och tummgesten. Han är bra den där killen. Men när han märkte att det inte hjälpte längre så ställde han sig framför mig och lugnade mig istället och andades. Jag tror verkligen att den där kursen var bra för honom. Utan den hade han inte alls varit med på samma sätt.
I och med att det fortsatte att göra ont så tyckte jag att det var ett ypperligt tillfälle att testa TENS-apparaten på riktigt så det gjorde vi och den hjälpte faktiskt. Men sen hände det inte så mycket mer. Men all smärta måste ju betyda att nåt är på g i alla fall. Under natten har det också gjort ont, så jag tror varken Martin eller jag har sovit särskilt bra. Varenda gång jag gnyr till så flyger han upp och är redo. Bara därför kommer han inte ens att reagera när det är dags på riktigt. Hehe.
Så idag blir det inte mycket gjort här hemma. Plöjer lite serier och läser om förlossningar. Så spännande dag så det är inte klokt! Men nu jobbar bara Martin en dag till sen har han semester i en vecka. Underbart! Då kanske man kan komma ut och rastas på dagarna med ;)
Åh, allt går åt pipsvängen nu! Först började min iphone att krångla häromdagen, men den verkar ha skärpt till sig nu. Puh! Sen ger datorn upp. Fattade inte vad som hände igår då den flera gånger hade stängt av sig själv. Jo, jag vet att katterna kan vara duktiga på att surfa, men de brukar då aldrig lyckas med samma sak flera gånger i rad. Sen under kvällen skulle jag flytta datorn lite så att jag kunde sitta bekvämt då blev den svart igen. Skönt att sånt kan hända när nån annan är hemma så att det inte är som alltid annars när man ska visa att nåt inte funkar. Men nu kom det upp ett litet kryss över laddarikonen. Så det visade sig vara ett rätt enkelt problem på det hela. Batteriet har dött. Men det kommer ju lote olägligt kan man ju tycka. En vecka innan beräknad födsel. Planen var ju att ladda datorn med en massa roliga serier så att man har nåt att roa sig med. Men men, det går ju att använda sig av sladden så länge man inte rör på datorn samtidigt för då bryts strömmen direkt. Är en lite glapp sladd kan man säga. Ja, jag vet datorn sjunger egentligen på sista versen. Men Martin har lovat mig en ny dator så vi får väl se när den lilla pärlan kan tänkas komma. Det gjorde han alltså innan denna började strula ;)
Bloggade tidigare imorse med, men det försvann bara puts väck! Så roligt! Så vi får se om denna dag ska fortsätta på detta sätt. Hoppas inte! För nu bakar jag bullar. Men det skulle ju inte förvåna mig om degen dör eller nåt! Igår bakade jag två sorters kakor, den ena blev kanon och den andra lite väl mjuk. Imorrn tänkte jag baka bröd och hm rulltårta. Jorå, det ska finnas hembakt fika att bjuda på när kotten gjort entré. Men den får komma nu så att det inte blir gammalt för det kommer inte få plats så mycket i frysen...
Som ni säkert vet har jag ju vaknat en viss tid varje natt i ett par månader nu. Om man skulle gå på vad klockan egentligen är då så är den 2.22, men i och med att vi inte använder vår klockradio direkt så har vi aldrig ställt om den från sommartid till vintertid så den klockan har ju visat på 3.22. Inget hände den 22 februari och det verkar banne mig inte hända nåt idag heller då det är den 22 mars. Jag som nu hunnit fota magen, jag har fått hem min TENS-apparat och jag dricker mitt äckliga hallonbladste som inte alls smakar hallon utan nåt av det värsta jag vet BLÅBÄRSSOPPA! Yack! Men jag hinkar i mig det, jag gör det. Ok, det är en vecka kvar till beräknad födsel, men jag tycker att den lille parveln kan ta och komma ut nu, bättre med en liten marsbebis än ytterliggare en aprilbebis i vår familj. Eller så blir det som lillebror sa, bebisen kommer sitt utsatta datum 31 mars, en vecka senare fyller jag och ytterliggare en vecka senare fyller pappa. Ja, det vore ju rätt coolt.
Eftersom jag inte direkt har nån lust att vistas ute själv då min kropp inte riktigt orkar med mig just nu, så måste jag hitta på saker här hemma. Så nu tänkte jag dra igång en städning. Martin kommer bli galen, men dår får han bli det. Igår klättrade jag på stolar för att kunna laga mat så lite städning kan ju inte skada nu. Borde ta tag och packa det sista i bb-väskan med. Kottens kläder är packade, men inte mina och inte Martins men det borde han ju kunna klara av själv kan man tycka ;) Sen kanske jag ska bädda kottens säng med? Men då måste jag stryka lite och det innebär att jag måste bära lite. Men hörrni, vi gör så här. Ni berättar inte för Martin vad jag pysslar med om dagarna så hoppas vi på att han inte märker nåt. Smart va?!
Så där, hemkommen från lillebrors skola och fotograferingen. Det är dock inte det lättaste att ta bra foton med denna kropp, den lyder liksom inte. Man kan ha en idé i huvudet, men det går inte att genomföra i praktiken för magen är i vägen. Men med den bästa fotografen i världen går allt :) Har ju fått se en hel del av de bilderna vi tog, men så ska de fixas lite så det ska bli spännande att se resultatet sen. Så kul att se hur han arbetar med, han kollar på en bild han gillar försöker efterlikna ljuset och när man själv tycker att det ser bra ut så är han ännu inte nöjd. Men det är väl så när man vill ha det perfekt! Och så är det väl just därför som han är fotografen och jag snällt får sitta bredvid eller vara med på bild.
Coolt, nästa gång jag är där så är det inte jag som fotas utan kotten. Och kanske, kanske får det lilla pyret vara med i hans fina utställning. Kommer ju bli grymt!
Här, en liten sneakpeak från lillebror. Underbart! ♥
Första dagen på mammaledigheten är här. Fast ska man vara riktigt petig så är det faktiskt semester, men hemma som hemma. Trodde inte att det gick att bli tröttare, men jag tror att under de senaste veckorna så har jag tryckt bort de känslorna för att orka med allt. Men nu när man börjar slappna av så känner man att kroppen tagit stryk. Det blir ju inte direkt bättre av att jag vaknar flera gånger varje natt. Buhu! I lördags var det så illa ställt att jag gick upp och satte mig i soffan och tårarna bara sprutade för att jag inte fick sova och för att det gjorde så ont. Men finaste Martin vaknade av snyftningarna och kom och tröstade mig. Hur ska han orka kan man undra?
Helgen har inte direkt varit produktiv då jag inte orkar röra mig, men vi har lämnat kläder till Myrorna och vi har varit på bio. Katastroffilm! Eller nej, så dålig var den inte men den var inte helt bra heller. Såg Ritualen.
Idag ska det bara slappas och sen senare ska jag till lillebrors skola och fota kalaskulan. Måste bara försöka piffa till mig på nåt vis. Inte så lätt när allt är pluffsigt ;) Men först ska jag lägga mig och läsa en stund.
Igår var det dags för avtackning, låter ock lite dumt att kalla det avtackning då det är mammalediga vi ska vara men jag hittar ändå inget bättre ord för det hela. Chefen, eller schäfern som hon numera kallas hade bokat bord på en supertrevlig restaurang som jag garanterat kommer att besöka igen. Kan garantera att ingen gick därifrån hungrig!
Idag har jag försökt att jobba ikapp det sista för att inte lämna kvar för mycket till min kära kollega som ska ta över allt efter mig. Men jag vet att hon kommer att klara det galant! Mitt i allt detta så började min mage göra ont och inte bara magen utan det tryckte på neråt. Ringde stackars Martin och han blev ju så klart stressad, vem skulle inte bli det? Han undrade om det inte var bättre att vi åkte hem direkt, men jag sa nej. Så jag jobbade på i två timmar till, sen gick det bara inte längre. Men jag får ju träna på att andas i alla fall. Men lilla kotten får inte komma innan måndag, när som helst efter det, men inte innan. För då ska vi till lillebror och fotas. Hoppas att den lyssnar på detta!
Imorrn är det då sista dagen. Mycket märkligt. Jag tror inte att jag fattat det ännu. Vadå vara hemma i ett år? Jag tror inte att jag kommer att fatta det imorrn heller, på söndagkväll kommer det också att kännas knasigt. Söndagsångest? Nej. När Martin knallar upp på måndag morgon och jag kan ligga kvar. Soft. Nej, det kommer att ta ett tag. Men ska magen fortsätta så här så är det kanske en bebis här inom kort och då behöver jag ju inte fundera längre på vad jag ska pyssla med. Imorrn ska det i alla fall bjudas på kakor.
Idag har jag suttit med upplärning, så jag har pratat och pratat. Men det är ju å andra sidan nåt som jag är riktigt duktig på ;) Jag har lärt ut allt jag kan och jag hoppas att det kommer att räcka långt! I denna upplärning så visade jag runt var vi hämtar saker och så och på denna lilla tur så var olyckan framme. Ni som följt mig genom denna graviditet vet ju att jag har lite svårt att stå på benen och idag var det då dags igen. En mattläggare hade inte satt fast mattan ordentligt i golvet och när jag stövlade på där så fick jag väl in ena foten under och den andra över så helt plötsligt föll jag handlöst. När jag väl fått spjärn mot den vägg jag ramlade in i ramlade jag igen. Vilken syn det måste varit! Jag klarade mig fint, magen klarade sig fint var bara min hand som jag tog emot mig med som fick sig en smäll. Och jag skrämde ju så klart livet ur en och en annan kollega med. Men nu får det väl ändå vara slut på detta klantmakeri?
Här hemma har vi fotat mage och resultatet ser ni nedan. The big photo shoot kommer dock gå av stapeln på måndag hos lillebror i studion. Men det är kul att testa lite här hemma med samt att man kan få lite uppslag. Men annars är ju min bror rätt fantasifull han med :) Har även testat ytterliggare en ny glass, häromdagen testades en av de nya Cornettoglassarna samt en Magnum och idag testades Daim Päron. Där kan vi snacka sommarsuccé! Mums!
Kulan
Tittut Hahaha, var är mina fötter?? Och vad har hänt med mina fötter???? Hatar dem ännu mer nu...
Så var sista arbetsveckan igång, en himla märklig känsla må jag säga. Ska jag inte jobba under ett år? Vad är det för nåt? Jo, jag vet jag ska inte glassa runt och ha det supersoft, men det är ändå skillnad på att jobba och att jobba! Kommer bli massa mys detta! Ska lämna över det sista och sen så är det bara att städa av skrivbordet :)
Idag var det dags för det näst sista barnmorske besöket med om allt går enligt planen, vilket jag tror. Den lilla busen i magen vill inte riktigt visa att allt är som det ska när hon klämmer och känner så idag fick vi ett extra ul igen. Denna gång med deras riktiga ultraljudssköterska, så hon visade runt lite mer. Men att tro att vi skulle få se en bild av kottens ansikte det var helt fel. För då kom händerna upp ;) Men allt såg så fint ut och var precis som det ska. Fantastiskt! ♥ Men det känns lite märkligt att det "redan" är över. Var tog tiden vägen? Hon undrade dock om jag verkligen orkade arbeta veckan ut och jag sa att visst är jag galet trött, men när jag väl är där så funkar det och då fick jag beröm för att jag är så stark. Det värmde :) Plus att hon hoppades att jag skulle hinna få några lediga dagar innan bebisen kommer.
Fick besök av svägerskan med busungarna med. Highlife från start kan man säga :) Men de är så söta! Vi hade dock missat att köpa kattgodis så de fick ta deras små matbitar och ge dem som godis istället. Katterna var inte direkt imponerade men de lät barnen hållas i alla fall. Testade kakorna som jag bakade igår med och jag säger bara, jisses! Jag har inte glömt bilden, men Martin packade in kameran igen så jag orkar inte plocka fram dem lat som jag är.
Imorrn hoppas jag att mitt halsonda och mitt lock för örat som jag haft hela dagen är borta. Helt galet jobigt att inte kunna höra ordentligt. Men jag är ju ganska tacksam att skälla på just nu, för jag hör det ju i alla fall inte ;)
Har hunnit med en hel del denna helg. Började lördagen med att tappa rösten, kändes ju så där roligt att inte kunna få fram ett ljud. Men blev serverad en kopp med superte och så kunde jag börja tala igen. Lillebror kom förbi och blev klippt, trodde inte att jag skulle klara av det då mina prinskorvar till fingrar inte alls vill som jag numera. Men det blev en ny frippa och han blev nöjd och det är ju huvudsaken. Fixade därefter till oss och drog till Texas Longhorn i Sumpan, så fantastiskt god mat att jag höll på att smälla av! En Surf & turf blev det för mig, det bästa av två världar oxfilé och hummer! Mums! Kommer lätt att bli ett besök där igen! Sen bar det av till Globen och årets final i Melodifestivalen. Så skoj! Spännande final med. Men man är inte riktigt lika med när man sitter där i arenan. Man hänger inte med när de räknar poäng och man vet inte riktigt vilken artist som har vilket nummer. Men det är skoj! Kul att vår statsminister var där med, hans fru dansade loss så det stod härliga till men hon fick inte riktigt med honom på noterna.
Väl hemma så kändes allt frid och fröjd, ingen Mellobebis som jag hade befarat. Gick och la oss och sen small det bara till. Jag har aldrig känt en sån smärta tidigare! Men min fina underbara Martin han pratade, andades och lugnade mig. Trots att jag sa att det går inte att göra så som du vill så fick han mig att göra precis så ;) Men nej, ingen bebbe tittade ut så den håller sig nog inne en vecka till. Det måste den göra. På kvällen den 21 och framåt är det fritt fram hör du det? För då är det fotat och klart! Hahah!
Idag har det varit en fixardag. Med fixardag menas det att man tar en tripp till Ikea, hahaha! Köpte skötbord och sen hem för att montera det. Ok, min mätning var kanske inte helt ok och sen är det inte så lätt att föreställa sig hur det faktiskt blir när själva möbeln står där. Men vi får plats och blöjorna måste ju bytas nånstans. Hämtade vår gratisbox från Babyproffsen med. Var väl inte allt för roliga saker där i, men den var ju trots allt gratis. Jag har även kokat kondenserad mjölk i tre timmar för att ordna med mitt bak. Ska avsluta min jobbvecka med en grande finale i min bakkonst så att mina kollegor har nåt att leva på ett tag :) Kommer bilder på verken sen.
Idag är det inte mycket söndagsångest heller. Är ju min sista arbetsvecka på ett tag framöver. Jag känner snarare att är det redan dax? Fast min kropp skulle inte palla så mycket mer nu. Jag måste lyssna på den och bebisen nu och vila :)
Detta skötbord blev det. Massor med plats för våra saker som tidigare stod i en hylla och alla kotten saker. Perfekt!
Så var sista dagen för denna vecka arbetad med, nu kan nedräkningen börja på riktigt. Nästa vecka kommer att handla om att avsluta och inte ta på sig en massa nytt. Mitt huvud klrar ändå inte av det. Får vara glad om nåt är gjort på rätt sen ;) Stackars fina kollegor!
Efter jobbet var jag på SPA:t på jobbet, blev en aromaterapi. Helt galet underbart skönt och nu är min hud peelad och oljad och masserad. Lyxigt värre! Huden är som en bebis! Jo, jag tackar jag! Fin avskedspresent från fina J! Men det är inte det sista hon ser av mig detta året, ska bege mig till Vaxholm i tid och otid när hon öppnat sitt mysiga café igen. Där ska kotten och jag hänga minsann. Hur ska det gå med min nyttiga stil? ;)
När jag kom hem hade bästaste Martin veckohandlat! Jag behövde inte göra nåt alls. Han hade både köpt de utlovade chokladsemlorna som han pratat om hela veckan och två nya glassar från GB. Semlorna satte vi tänderna i efter maten. Smakade bulle med O´boy. En rätt udda smak. Men som vanligt fick jag sitta och pilla med mandelmassan. Skulle önska att man kunde beställa utan. Men det är bara min mening. Det är ju lyx för mina vänner när de får min klick förstås. Men nu var den testad i alla fall. Tycker nog dock att vanliga hederliga kanelbullar är att föredra! Men vill ni som bor i Stockholmsområdet testa dessa kan ni köpa dem här.
Nu ska jag bota min förkylning som smugit sig på så att jag orkar med morgondagen. Klippa lillebror, eventuellt Martin och så är det dags för Le grande finale i Mello! Underbara lördag!
Idag arbetade jag mitt sista normala stängningspass på en onsdag på ja, jag vet inte hur länge. För nästa onsdag som borde vara mitt sista pass så kommer jag börja en timma tidigare och sen efter jobbet är det asvlsutningsmiddag för mig och min kollega. Det känns mycket märkligt! Jag känner mig lite som den där kompisen som inte längre får vara med och leka. Jag vet att det inte är så på riktigt, men det är den känslan jag har i kroppen. Även fast jag vet att jag inte orkar arbeta närmre inpå än vad jag redan kommer att göra så funderar jag lite på vad jag ska sysselsätta mig med under de veckor jag är hemma utan bebis? Har lite smått panik över det. För jag hatar att inte ha nåt att göra. Kommer att baka till förbannelse det är ju ett som är säkert i alla fall.
Jag ber så mycket om ursäkt mina fina läsare. Men tröttheten har tagit över mitt liv. Jag skulle kunna sova hela dagen om jag bara fick. Men det får jag inte. Så det är bara att härda ut. Men min tv-kväll har bestått av 3 powernaps hitintills. Kul att jag sover när alla andra är vakna och ligger och pillar i min mer eller mindre obefintliga navel under natten när alla normala får sin skönhetssömn. Kanske borde man byta soffan mot sängen istället?!
Imorrn har jag min sovmorgonsdag, då jag börjar "sent". Härligt värre!
Idag har det stått städning på schemat, den vanliga veckostädningen var det tänkt. Men så kom jag på igår när vi var på Ikea att vi var tvungna att köpa lite korgar och så till kottens blöjor och krämer och liknande. Så det gjorde vi då och när jag då skulle börja plocka med detta för att få undan detta så började rensa hela hyllan istället. I mitt rensande började jag även komma till insikt i att det faktiskt kan få plats ett skötbord där hyllan står. Ja, man får ju så klart ta bort den först ;) Så jag började mäta efter måtten som jag fick på Ikeas hemsida och både jag och Martin kom fram till att det kommer att funka fint. Men vi kunde inte riktigt bestämma vilket av de två borden vi fann som vi ville ha, så Martin tryckte upp dem och jämförde dem mot varandra. Då reagerade jag på att måtten inte längre stämde med dem jag fått fram. Så jag klickade fram dem på min dator för att se att jag kollat fel. Jag hade tagit måtten på själva förpackningen...be aldrig en gravid kvinna att göra nåt viktigt för man vet aldrig hur det kommer att sluta. Nu blev det en positiv överraskning då de inte blir lika långa som de jag mätt. Hahahah!
Men det är ändå skönt när allt faller på plats och man finner lösningar på sina problem. Nog för att alla våra saker försvinner för att göra plats för det andra lilla livet. Men det är så värt det!
Nej, städa var det. Bara det att det är bara dammsugningen kvar och det kommer jag aldrig att klara och Martin började nu att montera ner den trasiga kattmöbeln...Tur att de små liven fick mina föräldrars kisses gamla klösmöbel. Men de borde få en ny stor då den de fick är i minsta laget.
Golden i torsdags var fantastiskt bra. Suverän show, underbar mat och ett fantastiskt sällskap. Jag kommer att sakna mina fina kollegor något otroligt under det år jag ska vara vara borta! Blev även några stapplande steg på dansgolvet innan min skjuts kom och plockade upp mig. Detta fick jag dock ånga bittert när jag sedan skulle gå från bilen till hemmet, fick sammandragning på sammandragning och fick stanna upp och andas. Men det hjälpte :) Fast det fortsatte hela natten och jag tänkte att shit, nu startar det. Nu blir det bebis! Det enda lilla problemet med detta var att stackars Martin hade en sjuhelvetes migrän! Försökte få honom att slappna av, men han var riktigt arg och tvär. Så jag antar att jag fick en dust av hur jag kommer att vara mot honom ;)
Kvällen igår spenderades i varsin soffa, sovandes ;) Var helt slut bägge två. Men det gäller att passa på.
Idag har vi varit och inhandlat en och en annan bebissak som saknades. Jag tycker att det är riktigt kul att shoppa loss till det lilla livet. Idag blev det bland annat kudde, täcke, filt och en liten kopia av vår kisse Barry. Måste nog hitta en kopia av Sally med. När jag kom hem var jag så trött så jag la mig i soffan en stund och vaknade upp två timmar senare. Fattar inte. Om jag bara fick skulle jag kunna sova dygnet runt! Men imorse minsann, då vaknade jag halv sju superpigg. Var till och med hungrig och det är väldigt sällsynt. Så jag tryckte en banan. Sen la jag mig en stund igen.
Nu är det schalgerkväll här hemma till bebis förtjusning. Ligger och trycker med sin lilla rumpa och svajar den fram och tillbaka. Det ska börjas i tid med att skaka rumpa. Mammas lilla ♥
Ojoj, är mer trött än levande idag. Allra helst skulle jag bara bädda ner mig i soffan och slumra en stund. Men det går int. För det första driver mina katter mig till vansinne, eller ja det är egentligen bara den ena katten, men i alla fall. De skulle just nu kunna skänkas iväg till nån annan kattälskare...morr. Men så ska jag iväg med två av mina fina kollegor på Golden Hits idag. Showen verkar så grymt roligt och massa bra musik då det handlar om 80-tal. Men som sagt, jag är inte direkt på topp...
Jag är nog inte den snällaste flickvännen man kan tänka sig just nu ;) I lördags när vi satt och åt frukost med mina föräldrar blev jag alldeles förskräckt då jag upptäckte att Martin hade ett stort blåmärke på sin arm. Jag undrade vad han gjort under festen vi varit på kvällen innan. Han kollar på märket och säger att det absolut inte hände på festen och kollar menande på mig. Det är då det går upp för mig, att jag är rätt hårdhänt när jag försöker ta mig upp ur sängen på nätterna. Martin sträcker nämligen ut sin arm i sömnen numera så att jag kan dra mig upp för att ta mig till sittande. Märket passade perfekt med mina fingrar. Stackars Martin!
Idag när vi satt i soffan klagade han på att han frös, men jag sa att nej det är alldeles perfekt här inne och han skulle bara våga vrida på elementen igen. När jag kollar in termometern i köket står den på härliga 18 grader. Förstår inte att han kan tycka att det är kallt ;) så i vardagsrummet har vi nog runt en 16-17 grader. Hahahah! Martin drog upp elementet, jag sänkte det igen. Men så kände jag mig så elak att jag faktiskt höjde det lite igen och när han åkte iväg för att besiktiga bilen så tände jag en massa ljus för att få upp värmen här inne igen. Stackars Martin har det inte lätt inte.
Bilen gick dessutom igenom utan minsta problem, den fick till och med beröm av killarna sa Martin. Kul att vi valt en sån perfekt bil som andra blir lite avis på! Sånt gillas.
Igår var vi hos barnmorskan igen. Hon bara skrattar åt blåmärken och sånna händelser, men däremot sa hon att Martin inte skulle vara rädd för att anmäla mig ;) Hahahah! Äh, lite kan han väl få utstå...när hon sen skulle känna efter så att kotten låg rätt så började jag att gapskratta. Har ju liksom inte direkt nån känsel längre och jag är egentligen superkittlig, men när hon började klämma och trycka så kunde jag inte hålla mig. Visst, på vissa ställen gjorde det ont medan det på andra som sagt kittlade nåt förbannat! Hon kunde inte riktigt känna att allt var ok, så vi fick ett extra ul. Massa mys att få se kotten igen, men kotten kanske inte är riktigt rätt namn längre. För den är bra stor nu! Men huvudet låg så fint neråt, men inte fixerat ännu. Men jag är inte direkt orolig. Om hon skulle vara osäker nästa besök med så skulle vi göra ett nytt ul. Nästan så att man vill att det ska vara så för att få se det lilla livet igen :)
Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar
