Lugnat ned mig
Det tog en stund igår, men sen lugnade jag ner mig. Vill bara poängtera att jag har inga som helst problem med att flytta på bilen. Jag är fullkomligt kapabel till det. Men det jag blir trött på är att det är jag som ska hålla koll på allt. Martin sa själv när han kom hem igår att han endast kommit ihåg att det är dags att flytta bilen 2 gånger, ja alltså inte under den senaste månaden utan under alla de 3 år vi bott här! Så ni kan ju tänka er. Han missade ju dessutom att han hade semester i somras så ni kan ju tänka er... Han visste dessutom att han gjort en riktig blunder, så han vågade inte ringa igen. Han skickade ett sms och tänkte att får jag ett svar på detta så vågar jag ringa. Jag svarade aldrig på det ;) Så när han kom hem och berättade detta så undrade jag om han ens hade vågat åka hem. Hahah!
Hade en mycket trevlig fika igår med. Jag hittade dessutom hem till henne utan gps:en som är kvar i Volvon. Jag körde till och med fel, men hittade ändå. Grymt! Min inbyggda gps är tillbaka, den som var borta under större delen av graviditeten.
Vi hade en mycket trött tjej här igår som somnade innan 19, hör inte till vanligheterna direkt. Men så vaknade hon vid 21 igen och då fick jag nog. La in henne i sin säng i sovrummet och så hoppades jag på att hon skulle somna. Icke! Klockan 22 satte jag mig med henne i famnen och vaggade henne till sömns, då sov hon i tio minuter i sängen. Sen vaknade hon igen. Saken är den att hon är inte ledsen när hon vaknar utan ligger och pratar och skrattar. Kommer aldrig att köra några metoder på henne, klarar inte av att höra henne skrika, vilket hon sällan gör. När vi kom hem från fikat igår sov hon utan problem i sängen i säkert en timme. Så jag förstår inte vad det är. Slutade med att vi gick och la oss tidigt och efter lite vaggning i famnen sov hon som en stock igen.
I och med att vi gick och la oss så tidigt så trodde jag att hon sovit hela natten när hon vaknade 3.30 för en liten nattslurk. Det kändes liksom som att det var morgon i kroppen då. Men BVC-sköterskan sa att om de sover 5 timmar så är det en hel natts sömn för dem och detta var ju 5 timmar. Så kanske inte så konstigt att jag var pigg då...Nä, vi får helt enkelt fortsätta att traggla med sängen, nån gång kommer hon att acceptera den. Men vi har inte bråttom, hon får så gärna sova hos oss.
Hade en mycket trevlig fika igår med. Jag hittade dessutom hem till henne utan gps:en som är kvar i Volvon. Jag körde till och med fel, men hittade ändå. Grymt! Min inbyggda gps är tillbaka, den som var borta under större delen av graviditeten.
Vi hade en mycket trött tjej här igår som somnade innan 19, hör inte till vanligheterna direkt. Men så vaknade hon vid 21 igen och då fick jag nog. La in henne i sin säng i sovrummet och så hoppades jag på att hon skulle somna. Icke! Klockan 22 satte jag mig med henne i famnen och vaggade henne till sömns, då sov hon i tio minuter i sängen. Sen vaknade hon igen. Saken är den att hon är inte ledsen när hon vaknar utan ligger och pratar och skrattar. Kommer aldrig att köra några metoder på henne, klarar inte av att höra henne skrika, vilket hon sällan gör. När vi kom hem från fikat igår sov hon utan problem i sängen i säkert en timme. Så jag förstår inte vad det är. Slutade med att vi gick och la oss tidigt och efter lite vaggning i famnen sov hon som en stock igen.
I och med att vi gick och la oss så tidigt så trodde jag att hon sovit hela natten när hon vaknade 3.30 för en liten nattslurk. Det kändes liksom som att det var morgon i kroppen då. Men BVC-sköterskan sa att om de sover 5 timmar så är det en hel natts sömn för dem och detta var ju 5 timmar. Så kanske inte så konstigt att jag var pigg då...Nä, vi får helt enkelt fortsätta att traggla med sängen, nån gång kommer hon att acceptera den. Men vi har inte bråttom, hon får så gärna sova hos oss.
