Intet nytt
Stackars lilla Thilde! Hon har det inte lätt. Jag som igår eftermiddag verkligen trodde att nu minsann så mår hon ju bra. Hon mulade majskrokar och ja hon verkade tycka att livet var kul igen. Inatt har livet inte varit kul. Inte för Thilde och inte för mig, pappa Martin har som vanligt haft det lättast. Suck. Mitt i natten fick vi ge oss upp och byta tillknövlad blöja och ge lite alvedon. Om ni aldrig varit riktigt trött så förstår ni nog inte hur svårt det är att måtta upp alvedon och få rätt mängd. Men å andra sidan, riktigt trött, alltså jag menar verkligen riktigt trött det har man faktiskt aldrig varit förens man fått barn. Faktiskt.
Imorse verkade hon också helt ok. Hon var sval, bara en sån sak. Inte den lilla kamin jag haft bredvid mig två nätter igenom. Så vi gick bara upp och startade dagen. Men så enkelt var det ju inte. Tog tempen på henne efter att hon inte velat sova middag ordentligt och lunchen inte åts riktigt ordentligt. Då var den uppe i 39,3 igen. Kan tyckas att det inte är en sån hög temp, men i denna familj har vi bara runt 36 grader och då är det en hög summa. Att ta tempen är ingen hit, inte heller att få en supp instoppad i rumpan. Stackars liten!
Att hon sedan valde att lägga en stor blöja efter det, ja frågan är ju hur mycket hon hann få upp av den där suppen? Väntade i alla fall tills det gått fyra timmar innan hon fick den flytande versionen igen. När Martin kom hem från jobbet, försenad på grund av ett par klantarslen till säljare som inte kan sköta sitt jobb, så sken hon upp och var sitt glada jag igen. Middag ville hon inte ha, inte heller kvällsgröten. Känner att detta kommer bli en spännande natt. Sova i egen säng, nej nej, men inte heller sova ensam i stora sängen. Hon är en liten klängapa som allra helst ligger över sin kära moder och sover. Varmt och tryggt ska det vara. Men å andra sidan, vem vill inte ha det så?
Jag hoppas i alla fall att morgondagen bjuder på lite piggare stunder. Imorrn har jag ju å andra sidan hjälp och behöver inte klara hela dagen själv. Så imorrn ska jag passa på att plugga ikapp. Jag ligger redan en si så där 3 veckor efter. Suck.
Imorse verkade hon också helt ok. Hon var sval, bara en sån sak. Inte den lilla kamin jag haft bredvid mig två nätter igenom. Så vi gick bara upp och startade dagen. Men så enkelt var det ju inte. Tog tempen på henne efter att hon inte velat sova middag ordentligt och lunchen inte åts riktigt ordentligt. Då var den uppe i 39,3 igen. Kan tyckas att det inte är en sån hög temp, men i denna familj har vi bara runt 36 grader och då är det en hög summa. Att ta tempen är ingen hit, inte heller att få en supp instoppad i rumpan. Stackars liten!
Att hon sedan valde att lägga en stor blöja efter det, ja frågan är ju hur mycket hon hann få upp av den där suppen? Väntade i alla fall tills det gått fyra timmar innan hon fick den flytande versionen igen. När Martin kom hem från jobbet, försenad på grund av ett par klantarslen till säljare som inte kan sköta sitt jobb, så sken hon upp och var sitt glada jag igen. Middag ville hon inte ha, inte heller kvällsgröten. Känner att detta kommer bli en spännande natt. Sova i egen säng, nej nej, men inte heller sova ensam i stora sängen. Hon är en liten klängapa som allra helst ligger över sin kära moder och sover. Varmt och tryggt ska det vara. Men å andra sidan, vem vill inte ha det så?
Jag hoppas i alla fall att morgondagen bjuder på lite piggare stunder. Imorrn har jag ju å andra sidan hjälp och behöver inte klara hela dagen själv. Så imorrn ska jag passa på att plugga ikapp. Jag ligger redan en si så där 3 veckor efter. Suck.
