kirsten

Är äntligen hemma efter några hektiska dagar i Örebro. Nu när man väl är där så är det så många man måste hinna träffa och så många saker som måste hinnas med. Började med att hetsköra till hemstaden då min käre far ringde en kvart innan vi skulle åka och ville att vi skulle ta en sväng in till innerstan för att kolla på en affär och dess inventarier. Jag tyckte kanske att det var mindre skoj att åka med en trasig ljuddämpare mitt inne i Stockholm, men snäll som jag är så gjorde jag det. Jag agerade kartläsare och älsklingen fick den stora äran att köra. Vi hittade rätt på första försöket och jag knäppte en och en annan bild. Blir så mycket lättare än att förklara. Sen bar det av i 180 hemåt. Skulle ju väga mig för första gången sedan typ midsommar...som tur är kan man gå in med portkod. För som ni förstår så hann jag inte riktigt i tid. Gick helt ok att vägas också, hade gått upp lite 2 hekto ;) Tycker jag är rätt bra med tanke på de hemskheter jag tryckt i mig.

Tog en snabbvisit förbi hotellet, skulle hämta mina lägenhetsnycklar men de var spårlöst försvunna, så det kan gå. Men pratade på som bara Ida och jag kan. Jisses vad jag saknar den tjejen! Sen bar det av hem till mina föräldrar där vi huserade dessa dagar. Var inte uppe särskilt länge då vi skulle upp i ottan för att lämna in skrället till bil. När det var gjort knatade vi iväg till lägenheten och hade besiktning. Gick riktigt bra. Så efter det gick vi upp på stan för att införskaffa det som behövdes för att fixa till lägenheten till ett lite bättre skick. Eftersom vi inte lyckades sälja alla saker fixade vi så att Röda korset fick resten, är mycket för goda gärningar numera. Gick iväg till hotellet igen för att hjälpa till med lite saker. Kan faktiskt ärligt säga att jag inte alls saknar det jobbet. Jag saknar alla arbetskamrater men inte mer just nu. Kommer kanske senare.

Åkte hem till Martins syster med familj. Så himla länge sedan vi var där. Lilltjejen fyller snart 1 år, kan liksom inte fatta det. Nästan att hon kan gå. Hon har liksom bara gått från bebis till så här stor på nåt vis. Och stortjejen, min tjej. Åh, det är så mysigt så det går liksom inte att förklara. Hon är verkligen min lilla tjej. Är jag med ska hon sitta med mig, vara där jag är och bara mysa. Älskade lilla flicka. Var där alldeles för kort kändes det som. Men vi var ju tvungna att hålla vårt schema ;)

Igår fixade vi till lägenheten och lämnade tillbaka nycklarna. Betalade våra skulder för städningen av lägenheten. Jag lunchade med Lisa, Martin umgicks med Jeker. Jag kom över till dem, jag lämnade dem för att möta upp Simon för att får min dator. Sen tillbaka till mina föräldrar för att sedan bege oss hemåt med en hel bil nästintill. Stannade till i Hummelsta och köpte på oss en stor godispåse. Som vi nästintill ätit upp nu, därför mår jag hemskt illa. Men på måndag börjar vår vita månad. Nu jädrar ska här ses resultat! Så imorrn under vår sista lediga dag ska det ut och motioneras. Om en vecka springer jag. Hur ska det gå?!