Åh, idag är katterna extra billiga! Blir så trött på dem. Inget får man ha ifred. Morr! Ja, det är delvis vårt egna fel då vi ställt lådorna till byrån inunder. Men de kan väl lära sig att de inte får röra väggdekoren nån gång. Hej Tradera, snart möts vi igen!
Jahapp, så har lillebror utmanat mig. Imorrn blir det visst Ett Foto I Timmen. Skojigt! Hoppas ni är beredda på blogginlägg deluxe, imorrn får ni följa mig från det att jag går upp till jag går och lägger mig. Lyllos er!
Nu är jag på hugget kan man säga. Jag har gjort upp en plan för den kommande våren. Eller ja, en start i alla fall. Dels ska jag ju plugga här i början, en distanskurs i industriell ekonomi. Sökte två kurser och kom in på den ena och stor som reserv nummer 9 på den andra. Har inte direkt några förhoppningar om att komma in på den, men jag tror också att det kanse räcker att endast ha en kurs för jag ska ju ha Thilde på heltid med så jag måste ju hinna med det jag tar mig an med. Fast det är ju sån här jag är, kör bara på som en ångvält och fattar aldrig varför jag är så trött. Allt eller inget liksom. Det är alltså plan ett. Fräscha upp och börja om.
Min andra del handlar om min hälsa. Ok, detta är inte alls nåt nyårslöfte eller så jag lovar. Men det är dags att ta tag i den där träningen igen. Jag som alltid varit så aktiv har liksom lagt av mig totalt och sitter här och häckar i soffan och fattar inte varför jag inte går ner det minsta längre. Vaddå räcker det inte med att amma 3 gånger per dygn alltså, haha! Skämt å sido, det känns som att det är läge att ta tag i detta nu. Thilde behöver inte mig vid sin sida konstant längre och det är bara bra om Martin får ta tag i det där med att ta hand om ett barn på egen hand. Han är mogen för det nu, hehe. Så här har jag suttit och kollat på både kvälls- och helgpass under våren. Shit, vad det ska bli skoj! Under den kommande månaden har jag tillgång till Martins SL-kort just på kvällar och helger då han för en stund åker tunnelbana till jobbet, då måste jag ju passa på. Efter det får jag kolla anläggningarna i närheten och cykla dit, eller ta bilen, haha! En kompis drar igång som ledare nästa vecka på jympapassen så då är det visst nån som lovat att vara med och stötta under passen, så ja det blir en vår i träningens tecken och det gillar jag! Mitt första delmål blir 7 kilo ner fram till Thildes 1-års dag, det ni! 14 veckor kvar ni kan räkna ut resten själva.
Ja, jag börjar så tror jag. Man kan inte ta på sig för mycket på en gång menar jag. Så nu tar jag tag i två saker som jag längtat efter. Hej 2012, är du redo för mig?
Idag har vi haft en innedag jag och Thilde, har varit tråkväder idag med. Så inget besök på banken idag heller. Men jag tar det på fredag när jag ändå ska ner till centrum för att besöka BVC. Så idag har vi bara myst då lilltjejen haft en bra dag. Hon började dock morgonen med att spy ner hela sig själv och hennes fina filt. Tur dock att den låg i soffan så att det inte var den som blev träffad. Lite lättare att ta hand om en filt än hela soffan. Men jag tyckte så synd om henne då spyorna även kom ur hennes näsa. Efter det var hon lite orolig, men sedan har hon mest sovit och ätit. Så det blir spännande att se hur denna natt kommer att bli?
Imorrn ska vi till mitt jobb och hälsa på. Blir spännande att ta den första turen med tunnelbanan själv. Speciellt att ta sig ner till den. Hatar att åka hiss och sen luktar de alltid så illa. Men att ta rulltrappan känns inte riktigt som ett alternativ ännu då jag inte riktigt är i form efter förlossningen. Men men, det kommer gå så fint så! Ska bli kul att få träffa alla kollegor igen :)
Hahaha, se så stor Barry ser ut i jämförelse med Thilde!
Precis som mor sin så kan hon ligga på saker utan att märka dem!
Idag invigdes babygymmet och ja hon gillade det :)
Men åh! Vad hände med vädret? Detta hade jag verkligen inte beställt. Min plan för dagen var att ta mig ner till centrum för att skälla lite på min bank. Beställde nämligen ett nytt kort förra veckan då mitt blivit avstängt på grund av mitt namnbyte. Kom riktigt fort måste jag säga. MEN när jag öppnar kuvertet och tar fram kortet så är det mitt gamla efternamn på det! Hur är det ens möjligt?! Loggar jag in på mitt konto så ser jag ju att namnbytet finns där. Försökte ringa banken men det gick inte då man var tvungen att ha nån kod och det hade visst inte jag. Fyllde i nåt kontaktformulär på internet för att de skulle ta kontakt med mig och detta skulle ske innan 24 timmar, nu har det gått 48. Så nej det är väl bara att inse att man får vara lite gammalmodig av sig och knalla iväg till bankkontoret. Blir så trött bara. Jag hade ju dessutom gjort ett sånt där fint kort på kort, med en fin bild på Thilde. Jag lovar att det kommer att strula det med sen och att jag får ett vanligt kort...
Skruttan sov som en ängel inatt! Vi fick sova i 4-timmars intervaller och jisses vad mycket piggare man känner sig då! Däremot verkar hon ha lite problem med magen då den knorrar och låter mest hela tiden. Plus att jag fick byta två fulla bajsblöjor i loppet av 20 minuter. Vi brukar behöva byta en sådan blöja om dagen och typ 100 kissblöjor. Stackars liten.
I helgen var Martins syster med familj här och hälsade på och så kom Martins bror med barnen över med. Var fullt hus här kan man säga! Allt fika som jag bakat under min gravida tid är slut nu kan man säga ;) Har lite hårda kakor kvar bara. Grymt! Mys att få träffa dem i alla fall och kul att se hur mycket Oskar växt. Det skiljer ju ungefär 1,5 månad mellan honom och Thilde och ja man kan säga att han är stor och Thilde välidgt liten. Men snart är vi där vi med!
Faster myser med lilla Thilde
Äldsta kusinen och minsta kusinen
Guitar hero gjorde succé, iaf för vissa, andra roade sig på golvet
De bästa kusinerna kommer funka fin fint som barnvakter en vacker dag
Jag ber så mycket om ursäkt mina fina läsare. Men tröttheten har tagit över mitt liv. Jag skulle kunna sova hela dagen om jag bara fick. Men det får jag inte. Så det är bara att härda ut. Men min tv-kväll har bestått av 3 powernaps hitintills. Kul att jag sover när alla andra är vakna och ligger och pillar i min mer eller mindre obefintliga navel under natten när alla normala får sin skönhetssömn. Kanske borde man byta soffan mot sängen istället?!
Imorrn har jag min sovmorgonsdag, då jag börjar "sent". Härligt värre!
Jag har sen jag var runt 13-14 år nånstans läst böckerna om Isfolket, skrivna av Margit Sandemo. Anledningen till att det tagit så lång tid är ju dels att jag läst annat emellan och att det ändå handlar om 47 böcker. Plus att jag läst andra av hennes böcker också. Hur som helst, i höstas inhandlades den sista boken och för några dagar sedan öppnade jag den och började läsa. Känns helt knasigt att nåt som följt mig så länge snart är över... men det ska bli himla trevligt att få veta hur den slutar :) Så vill ni ha ett tips, läs hennes böcker!
Nu är alla mina nerpackade, men jag ska ta mig tiden att läsa alla igen!
För lite drygt ett år sen så flyttade det in nya grannar här i vårt trapphus. De verkade supertrevliga och är i vår ålder så vi pratade lite och så när vi sågs. Sen började oväsendet. För de skulle visst ändra hela planlösningen på lägenheten. Jag höll ärligt talat på att bli galen. Tycker att det är helt ok med oljud vissa stunder, men det här var som ett avgrundsvrål av ljud. Det lät som att de skulle riva hela huset och inte bara deras lägenhet. När de sedan inte slutade arbeta för att det blev sen kväll så blev jag galen när jag inte längre hörde ljudet av tv:n. Så Martin går tillslut och ringer på dem och ber dem sluta, då var klockan närmre 22! De bara kollade på honom som om han var mindre vetande. Jag är väldigt glad att jag inte följde med för jag hade blivit rasande av en sån blick! Hur som helst, de slutade för kvällen. Och när de sedan var klara bjöd killen in mig för att jag skulle få se vad de hade gjort som stört så himla mycket. Lite snällt ändå.
MEN nu har de börjat igen. Jag tror att de gör om sitt badrum denna gång och det om nåt låter ju! Även denna gång på kvällstid. Helt galet! Jag tror inte att de riktigt fattar hur mycket det låter när de borrar eller vad de nu än gör. Ok, vi bor närmst men jag tror att detta ljud stiger upp i hela huset. Så jag hoppas verkligen att nån annan klagar snart! Vill ju inte vara gnällkärringen i trapphuset direkt.
Fast jag har ju kommit på den perfekta hämnden nu ;) Hehehe, jag gnuggar mina händer av lycka. Deras sovrum ligger vägg i vägg med vårat kök. När kotten har kommit till världen och denna underbara varelse bestämmer sig för att skrika och ha sig nattetid, då är det i köket jag ska sitta och trösta och vyssja. Vad tror ni? The perfect plan? Mohahahahah!
Man blir ju helt chockad över kylan som bara kom över oss. Fast när man tänker efter så var det ju så här det var förr när vi var små. Då kom ju snön tidigt och låg kvar länge länge. Det är ju trots allt december och då får man väl ändå säga att det är ok att snön är här och jag har hellre kallt och snön ligger kvar än att det slaskar och är snorhalt vart man än ska. Faktiskt. Men sen tycker jag inte alls att det är kul att behöva pälsa på sig massor, eller att skotta fram bilen. Men men, det är 16 veckor kvar tills det är mars ;) och så länge klarar vi oss väl?
Borde packa eftersom vi drar till Öret direkt efter jobbet imorrn. Men jag orkar inte. Dessutom brukar jag ju alltid vara ute i sista stund med det och varför ändra på nåt som funkar? Ska bli kul att komma hem en helg. Mamma ska baka pepparkakor på lördag så jag vet ju vad jag ska göra. Just det. ÄTA. DEG. Jag är ju inte som andra och tycker om själva pepparkakorna, inte om de är hemgjorda i alla fall. Nej, jag äter degen. Hahahaha! När jag och min bror var små så blev mamma alltid så arg på oss om vi åt degen för hon tyckte inte att det skulle räcka till kakorna då. Att vi alltid slängde en massa kakor i april det glömde hon nog. Hur som helst. Vi var ju inte helt dumma. Vi smög ner till kylskåpet i omgångar och sen snabbt upp till mitt rum och mitt dockskåp. Där gömde vi degen i små kastruller och vaser och ja allt som hade hål att fylla. Vi glömde dessvärre degen i vissa av byttorna så vi blev ju avslöjade rätt snabbt i alla fall. Tyvärr satt degen fast där den satt. Hahahah! Nu behöver jag inte smyga längre. Tror jag.
Meningen var att vi denna helg skulle ha firat Martins pappa i deras sommarstuga, det skulle ha varit hur mysigt som helst. Men i fredags när Martin åkte och hämtade mat så lät bilen värre än vanligt så han sa att han inte vågade köra den till Järnbo fram och tillbaka. Då jag var genomförkyld skulle jag nog egentligen inte ha följt med ändå, men det tillsammans med den trasiga bilen gjorde att även Martin blev kvar hemma. Inte för att jag på nåt sätt kan ha varit ett så roligt sällskap, men jag tyckte att det var väldigt skönt att ha nån hemma att prata med.
Hade filmkväll igår, först såg vi The Reader med Kate Winslet, en riktigt hemsk och tårdrypande film, klart sevärd om än lite seg. Sen kollade vi på I taket lyser stjärnorna och här snackar vi ett tår- och snorkalas utan dess like. Jag var helt slut efter den filmen och fortsatte att gråta efter filmen var slut. Skönt att ha lite gravidhormoner att skylla på, fast jag hade nog gråtit lika mycket som ickegravid till denna film. Men se dem, de var bra!
Idag kan jag inte säga att jag känner mig bättre. Även om jag inte snorar lika mycket så är jag helt matt. Planterade nya blommor på balkongen och fick gå in och sätta mig i soffan direkt efter för jag var slut. Vi kan nog säga som så att jag kan glömma dansen ikväll. En snurr och sen kommer jag att ligga platt på golvet. Och med den trasiga bilen känns det ju inte så tryggt att åka iväg nånstans...TYPISKT!
Har blivit Tradera galen igen. Förut var det smycken som gällde. Nu är det bebiskläder ;) Hoppsan sa...
Jisses vad man hinner bli förslappad! Har inte gjort mycket att skryta med de senaste dagarna. Inte för att det är fel, man ska vara lat när man har semester. Men planen var ju att försöka bege mig ut på morgonpromenader, dessa har bytts mot långa och sköna sovmorgnar, jag skulle också åka iväg på Friskis pass i parkerna, dessa hålls 4 dagar i veckan, jag har istället lagt mig i soffan på balkongen och läst. Som sagt, inget att skryta med. Men samtidigt tror jag att det behövs lite vila med. Annars skulle jag ha lyckats med alla mina planer. ;)
I tisdags begav vi oss upp på stan, Martin behövde ett par nya badbrallor, jag själv skulle inte ha nåt. Men visst om jag hittade nåt så fick jag köpa. Började med att hitta ett par jeansshorts, de kom med. Hittade en tunika som jag sneglat på i nya höstkatalogen, den kom med. Gick in på Gina, där de hade sin stora rea. Handlade en hel kasse med kläder där. Lite nya böcker. Ja, det var väl det. Martin fick med sig sina shorts hem han med, plus ett par linnen och en sjal. Härligt när man har såna dagar på stan.
Igår sträckläste jag en bok. Den var helt ok. Kanske lite simpel, men ibland behövs de böckerna med. Och idag har vi tagit hand om tvätten som vi tvättade igår och slängt ett års förbrukning av kartonger. Måste vara fint när lillebror kommer till huvudstaden. Himla tur att vi har honom, annars hade vi inte kunnat åka på nån resa. Eller jo, det hade vi. Men katterna hade mått så där av att behövas lämnas in på katthemmet igen. Nu ska jag bege mig till Långholmen med min skatt och se KENT! Så himla glad och tacksam för att vi får gå på detta. Tack! ♥
Åh, snart är det dags för semester, en fjuttig liten arbetsdag ligger emellan. Kommer att gå fort hoppas jag! Men samtidigt känns det lite konstigt, för det är ju trots allt inte så där jättelänge sedan som jag var ledig sist. Men å andra sidan så har jag inte haft en ordentlig semester sen, ja hm det måste vara 7 år sen då. Knasigt det kan bli. Varje sommar tänker man att i år minsann då ska det vara ledigt och lata dagar. Men så börjar man plugga och viktigare blir det med pengar än att vara ledig, man sparar semestern för att kunna ta 2 månader ledigt för att kunna back packa, vilket gör att man går på knäna. Eller så byter man jobb och så försvann den semestern. Men nu, äntligen, 7 år senare alltså är det på riktigt. Ok, jag tog inga 4 veckor, tyckte jag kunde spara de 2 veckorna som finns kvar till en annan gång. ;) Jag är en jäkel på att spara med andra ord...
Imorrn händer inget, lite lathet på balkongen med en mojito kanske, men sen på lördag bär det först av till Öret, sen till Fellingsbro för födelsedagsfest och så stannar vi eventuellt där till på måndag. Beror sig på om vi får tag i våra grannar. Blir lite orolig då de inte öppnar... i denna värme så kan ju vad som helst att hänt med dem, usch hemska tanke! Sen händer ingenting och sen händer Kent :) Sen bär det av till Tunisien i en vecka och så lite lathet igen och sen är det dags för reggaefestivalen igen. Dessa tre veckor kommer att gå fort, tror ni inte.
Haha, förut hörde jag lite fel. Skyller det på att ljudet på TV:n var för högt - Martin, varför har du så högt på. Man tror ju att man bor med en pensionär! - Vad sa du? - VARFÖR HAR DU SÅ HÖGT PÅ SA JAG! - Jag vet inte, det var Barry (katten) som höjde - Ursäkta? - Jag vet inte sa jag
HAHAHAHAAH! Men man vet ju inte, kan de öppna dörrar och lådor så varför skulle de inte kunna höja ljudet på tv:n?
Varför är det så många par som håller ihop när de inte längre är kära i varandra? Nej, visst man svävar inte runt på rosa moln hela livet, men man bör ju känna en dragning till sin partner hela tiden. Är det av bekvämhet eller vad beror det på? Jag förstår det inte. Har suttit och pratat med en kompis om detta idag och vi kom båda fram till att vi aldrig skulle stanna i ett kärlekslöst förhållande eller i ett förhållande där vi inte blir behandlade med respekt! Men kanske är det så att man är rädd för att vara ensam och att man inte kommer att träffa någon ny. Jag vet inte. Men för mig är det viktigare att vara lycklig än att leva tillsammans med någon som jag en gång var kär i.
Ok, ni behöver inte vara oroliga mellan mig och Martin är allt toppen. Men de senaste veckorna har mycket hänt bland mina vänner och det får mig att tänka och fundera. Vad tror ni? Varför håller så många par ihop även fast de inte är kära längre?
Jag och Martin kan ha livliga diskussioner om just detta. Jag tror att vissa saker är förutbestämda att hända, medan man kan göra en hel del själv för att påverka sitt öde. Martin tror inte på det för fem öre, han menar att man bestämmer allt själv. Idag känner jag att beviset kom. Hade haft möte efter jobbet och kom ner till tunnelbanan bara för att se bakänden på just min tunnelbana. Kul! Oj, hemska tanke att få stå och vänta 10 minuter på nästa ;) Men i alla fall, så blev det ju. När jag sedan står försjunken i min bok och kollar upp när jag vänder blad så kommer en gammal klasskompis på som jag inte träffat sen studenten. Mmhmm, vad säger ni nu då? Ödet eller bara ett sammanträffande?
Kul var det i alla fall att få prata lite :) Inte för att vi hann med en sådär jättelång konversation, men ändå. Alltid kul att stöta på gamla vänner och se vad de har för sig nu för tiden.
Innan vi åkte till Mexico införskaffade Martin en digital systemkamera. Antagligen hans bästa köp nånsin. Han älskar att ta kort och har världens tålamod med det. Hans bilder blir hur fina som helst och jag kan ibland känna mig nöjd med bilderna han lyckas fånga på mig. Det har annars varit ett problem tidigare då jag är den som oftast stått bakom kameran, vilket resulterar i att det inte funnits så många bilder på mig.
Hur som helst, det tålamod han har skulle jag gärna låna när jag använder den kameran. För det för det första så förstår jag mig inte på den, jag har inte ork att ställa in zoomar hit och skalor dit och hur ligger ljuset just nu? Nej, jag vill knäppa bilden med detsamma utan en massa konster. När jag sedan väl tar bilden så lyckas jag alltid och då menar jag alltid få med det förbannade objektivet på bilden! Kan ju bli galen för mindre! Jag ger över kameran till Martin och han fotar samma motiv och får så klart till en perfekt bild. Tror ni att jag blir glad då? Nej. Jag testar igen och voila, där satt den! Allt handlade i det här fallet om att jag inte zoomade. Objektivet på bilden menar Martin inte alls är det utan mitt huvud. Så inte nog med att man måste tänka på alla inställningar, man ska behöva tänka på hur man själv står när man tar den förbannade bilden. Merde!
Känner mig med andra ord som värsta amatören, men jisses vad fina bilderna blir. Martins bästa köp kanske kan bli det bästa för mig med tillslut?
Måndagar var verkligen inte roliga förut, eller jo när jag orkade masa mig iväg för aerobics, men det blev liksom inget roligt att först promenera 5 kilometer för att sedan träna en timme och sen vänta in Martin som var ute och sprang för att sedan möta upp mig för hemfärd. Man tröttnar liksom. Men nu när vi upptäckt att våra träningskort faktiskt inte bara gäller på gymmet närmast oss utan i hela Stockholm så känns livet lite lättare igen. Detta har medfört att vi nu varje måndag möts upp i tunnelbanan och sen drar ut till Kista för att gå på vårt afro-pass. Det är så himla kul. Att helt släppa alla måsten och bara skaka loss. Fantastiskt! Detta har även medfört att Martin som verkligen hatar allt vad dans heter helst plötsligt utan förvarning kan dansa runt i lägenheten! Ser lite halvroligt ut, men jag är bara glad över att han försöker :) Kan verkligen rekommendera detta pass till er andra!
Bounce i lördags var roligt, men jag hade högre förväntningtar än vad som levererades. Kan vara för att det finns så många duktiga dansare där ute som är bra på mycket och de är endast duktiga i sin stil. Jag säger inte att det var dåligt, men det hade kunnat vara bättre.
I söndags var det inte glada Christine som var ute, tror att jag hade en släng av söndagssjukan som går i min familj ;) Hahaha! Nej, jag lackade bara ur på ett butiksbiträde som absolut inte jobbade med rätt sak. Det hela löste sig, men det resulterade i att vi inte hann få vår nya soffa till balkongen. Så där står det endast ett nytt bord. Men det är ju en början. Eller jo, jag köpte nya balkonglådor med. Kommer bli läckert! Nån som vill komma på en fika snart kanske...?
Imorrn väntar det en ny arbetsdag, funderar på att dra in en halvtimme tidigare och på så sätt sakta men säkert beta av mina minustimmar. Att man tycker att det är en bra idé att plocka ut timmar man inte har när man gör det är sånt man verkligen sitter och funderar på om det verkligen var så smart när man måste jobba in dem...suck. Sen är det dax för lite box. Var längesen, men jisses vad det behövs! Kommer bli skoj. Man måste ha nåt att se fram emot varje dag, då jobbar man lite hårdare för att få dagen att gå :) En morot helt enkelt!
Låt mig bara få veta, helst redan igår. Jag gillar inte att vänta på saker. Men min magkänsla säger mig att jag kan vara rätt säker och den brukar inte ha fel. Men ändå, men veckans negativa besked färskt i minnet så ropar vi inte hej riktigt ännu!
Funderar på om jag ska bege mig upp på stan imorrn eller åtminstonne till Kista för att köpa mig de där skorna som jag suktat efter ett tag nu. Problemet är att det är två jag vill ha och att de gjorde fel med min lön. Skulle ha varit fattig denna månad på grund av att vi var lediga och min sparade semester inte räckte till och jag fick vara tjänstledig en del av Mexicoresan. Men istället för att vara fattig har jag nu fått en full lön. Vilket jag är glad för förvisso, jag kan ju lägga undan lite till inför nästa månad då de ska göra rätt. Problemet kvarstår, jag har pengar att köpa de där skorna för, båda två om jag så vill ;)
Allt blir inte alltid som man tänkt sig det. Vissa val man gör leder till att nåt annat inte blir av medans andra val gör att allt händer i ett rasande tempo. Just nu tror jag att det är det undermedvetna som pratar med oss. Jag tror helt klart på att vissa saker är menade att hända. Jag tror att nåt bättre väntar runt hörnet och en lösning på de problemen som finns. Efter dagens möte känns det faktiskt lite bättre, så om vi tar in en tredje part kanske det blir ytterliggare lite bättre. Men tillsvidare så stannar vi nog där vi är. :)
Martin är på kickoff med sitt jobb. Han åkte hemifrån klockan 6 imorse. Inte direkt avis på det faktiskt. Sen hette det att de skulle sitta i möte mellan 11-19 och ja det gör de säkert, eller gjorde kanske man säger nu ;) Antar att de har det riktigt trevligt för herrn har minsann inte ringt hem, undrar om det betyder att de som ett gäng med andra herrar i vår reception för några veckor sedan stod och flirtade med receptionisterna. Hahah! Kommer vara en trött Martin som kommer hem imorrn. Själv har jag storhandlat, blivit påmind om att hämta ut födelsedagsbiljetter, kört bil utan glajjor vilket är mindre smart jag vet jag vet, men jag ser på håll om än lite suddigt! Kört nybörjarpasset med zumba samt styrkeövningarna och sen lite tv-tittande.
Imorrn är det äntligen fredag igen :) Tiden går fort när man har roligt! Skulle ha gått på middag, men den blev inställd på grund av sjukdom, vilket är jättetråkigt! Men alla måste ju vara pigga och krya om det ska vara kul! På lördag väntar Bounce och söndag inga planer alls. Härliga helg!
Jag försöker att tänka positivt, jag försöker att se varje motgång som nåt som var menat att bli så och att nåt bättre väntar runt hörnet. Men ibland är det inte så lätt. Ibland vill man bara att saker och ting ska gå vägen från början. Jag ser väl ett ljus nånstans där borta i periferin, men det är väldigt svagt. Jobbigt när det är svårt!
Åh, puh den där sabla snön som kom igår är snart ett minne blott. Idag har solen visat sig igen. Härligt! Synd bara att man jobbade idag igen. Men faktiskt, bara solen syns där utanför fönstret så blir jag genast på lite bättre humör. Sen att den oftast hinner försvinna innan jag kommer ut igen är ju sånt som känns lite bittert förstås. Jag gillar dock att det är en kort vecka, redan onsdag imorrn. Vilket betyder att jag är sent ute för att be grannen passa katterna igen. Attans! Men men, Martin är ju hemma tidigare än mig imorrn så han får ta hand om det. Då ska han även lufta min cykel, eller rättare, han ska lämna in den för lagning då de klantskallarna gjorde den sämre än innan när de skulle laga den sist. Efter det ska vi på en trevlig födelsedagsmiddag, hit ska vi.
Idag har jag bakat en tårta och några hallongrottor som tillsammans med de andra sorterna som jag bakat i helgen, ska få avnjutas på jobbet imorrn. För då mina vänner är det min dag ;) Och jag kan av nån anledning inte bara baka en sort. Jag måste bjuda på en buffé så att alla kan hitta sin favorit. Imorrn går det i chokladens tecken, vilket i och för sig i är rätt vanligt förekommande när det gäller mig. Lägger upp recepten efter att allt är provsmakat så att jag inte får er att tillaga nåt otäckt.
Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar