Jag är utmanad...
Men jag antar att det bara är att bita i det sura äpplet och anta utmaningen. Den är från min kära mor. Visste att det var hon som skickat detta till mig. Antingen var det hon eller Martins mamma, men hon tjatar mest på om golfen. Men hur som helst, 5 km det klarar jag. Tror jag, allt beror ju på benen så klart. Men 1 mil?! Aja, nu börjar hårdträningen!
Mamma tyckte att jag kunde träna när jag är i Thailand. Jo, jag tackar jag...Men det ska gå. I mål på tjejmilen får man ju dessutom ostkaka, min absoluta favorit...skulle med glädje springa ytterliggare en mil för att få slippa skiten... ;)