Rockabilly
Fasiken jag börjar bli gammal. Det är ett faktum! Efter att ha varit med på Tomterocken på jobbet i måndags har jag inte riktigt hämtat mig. Att jag ens kom upp i tisdags är enligt mig ett mysterium. Men det är som sagt ett tecken på att det är ålderdomen som stigit mig till huvudet. Förr kunde man vara uppe hela natten lång men ändå vara fräsch dagen efter :)
Festen då? Ja, den var helt underbar! Ett rockabillyband som spelade hyfsad bra musik, Ida du hade älskat det! Själv saknade jag ett par som dansade, typ jitterbugg eller lindyhop. Men man kan ju inte få allt. Jag missade dessutom all mat! Hur kan man göra det?! Drickat kom jag ju ihåg. ;) Spanade på en hel del kändisar. När Marie Fredriksson kom trodde jag att jag skulle dö! Herregud, hon tillsammans med Per Gessle, alltså Roxette var mina största idoler genom min barndom. De var de jag först hade på ett eget band med musik. Ja, det var stort! På scen fanns Mats Ronander och Sanne Salomonsen, grymt! Även coverbandet var bra.
Hade bestämt en tid jag skulle hem, men jag sköt på den hela tiden. Stackars Martin! Han var den störste hjälten som både skjutsade mig dit och sen kom och hämtade mig. Kan inte med ord beskriva hur mycket han betyder för mig! Inte alla som har en sån snäll man som mig har jag fått lära mig under dessa dagar. Nog för att det är rätt lätt att köra dit från oss, alltså till jobbet. Men i alla fall. Han satt uppe för min skull. Kärlek!
Har inte gjort nåt alls sen dess. Jag har varit helt död. Idag tog jag mig visserligen en promenix när jag kom hem. Martin är ute på galej idag och då är det inte så himla skoj här hemma. Katterna lever rövare och jag är snuvig och livrädd för att jag även ska ha dragit på mig magsjuka som går som en löpeld på jobbet. Man sitter liksom och känner efter, att är det inte nåt som känns knasigt med magen. Dumt!
I helgen blir det handling inför festen och kanske en julmarknad. Ska pynta till det lite här med :) Blir bra det!
Det alldeles underbara gänget!
Festen då? Ja, den var helt underbar! Ett rockabillyband som spelade hyfsad bra musik, Ida du hade älskat det! Själv saknade jag ett par som dansade, typ jitterbugg eller lindyhop. Men man kan ju inte få allt. Jag missade dessutom all mat! Hur kan man göra det?! Drickat kom jag ju ihåg. ;) Spanade på en hel del kändisar. När Marie Fredriksson kom trodde jag att jag skulle dö! Herregud, hon tillsammans med Per Gessle, alltså Roxette var mina största idoler genom min barndom. De var de jag först hade på ett eget band med musik. Ja, det var stort! På scen fanns Mats Ronander och Sanne Salomonsen, grymt! Även coverbandet var bra.
Hade bestämt en tid jag skulle hem, men jag sköt på den hela tiden. Stackars Martin! Han var den störste hjälten som både skjutsade mig dit och sen kom och hämtade mig. Kan inte med ord beskriva hur mycket han betyder för mig! Inte alla som har en sån snäll man som mig har jag fått lära mig under dessa dagar. Nog för att det är rätt lätt att köra dit från oss, alltså till jobbet. Men i alla fall. Han satt uppe för min skull. Kärlek!
Har inte gjort nåt alls sen dess. Jag har varit helt död. Idag tog jag mig visserligen en promenix när jag kom hem. Martin är ute på galej idag och då är det inte så himla skoj här hemma. Katterna lever rövare och jag är snuvig och livrädd för att jag även ska ha dragit på mig magsjuka som går som en löpeld på jobbet. Man sitter liksom och känner efter, att är det inte nåt som känns knasigt med magen. Dumt!
I helgen blir det handling inför festen och kanske en julmarknad. Ska pynta till det lite här med :) Blir bra det!
Det alldeles underbara gänget!
