Babyboom
Det är så många i min närhet som nu antingen väntar barn eller har kläckt en liten en under denna vecka så det är helt otroligt! I onsdagsnatt eller natten till onsdagen kom äntligen min kusins andra barn till världen, en liten flicka! Vilken lycka liksom! Och så är man alldeles förlångt bort för att bara komma förbi en timma eller två för att få kika på henne. Samma natt om jag inte fått det helt om bakfoten kom marknadschefens lilla till världen, även det en liten tjej. För en månad sen cirkus fick en av mina vänner en liten kille. Har inte fått möjligheten att snusa bebis där heller. Men det kommer :) Man vill inte bara stövla in hos nyblivna föräldrar heller, man väntar snällt på sin inbjudan!
En annan väntas kläckas i vilken dag eller vecka som helst, så himla spännande. Men denne är i alla fall i närheten, bra det! En jobbarkompis väntar en liten och för en vecka sen lite drygt fick vi veta att chefen som kom tillbaka från sin mammaledighet i januari väntas bli mammaledig i augusti igen. Så ja, man kan verkligen kort och gott kalla det babyboom!
Man skulle kunna tro att jag skulle känna nån form av stress av detta. Men det gör jag faktiskt inte. Visst jag kan inte sticka under stol med att jag gärna skulle ha en liten på g. Men tills vidare nöjer jag mig med att få snusa bebis vid väl valda tillfällen. För först väntar en resa med La Familia, sen får vi se vad det kan bli av mamma-pappa-barn för Martin och mig. Men som sagt, det är inget som ska stressas fram då det är en stor händelse i ens liv. Nu kan jag ju inte säga att jag lever i ett osäkert förhållande på nåt sätt, Martins och mina 6 år måste nog räknas som säkra. Vi har båda jobb som vi kan leva på. En egen bostadsrätt, som kan tyckas lite väl liten för att ha en knodd i. Men efter Stockholmsmått så funkar det trots allt. Många lever på mindre kvm här med 2 barn och man får det att funka. Så vi kan nog växa med +1 i denna lägenhet utan problem. Måste bara plocka bort mina älskade böcker från sovrummet först ;) Så ja, den dag det är dags så känner jag mig redo :)
En annan väntas kläckas i vilken dag eller vecka som helst, så himla spännande. Men denne är i alla fall i närheten, bra det! En jobbarkompis väntar en liten och för en vecka sen lite drygt fick vi veta att chefen som kom tillbaka från sin mammaledighet i januari väntas bli mammaledig i augusti igen. Så ja, man kan verkligen kort och gott kalla det babyboom!
Man skulle kunna tro att jag skulle känna nån form av stress av detta. Men det gör jag faktiskt inte. Visst jag kan inte sticka under stol med att jag gärna skulle ha en liten på g. Men tills vidare nöjer jag mig med att få snusa bebis vid väl valda tillfällen. För först väntar en resa med La Familia, sen får vi se vad det kan bli av mamma-pappa-barn för Martin och mig. Men som sagt, det är inget som ska stressas fram då det är en stor händelse i ens liv. Nu kan jag ju inte säga att jag lever i ett osäkert förhållande på nåt sätt, Martins och mina 6 år måste nog räknas som säkra. Vi har båda jobb som vi kan leva på. En egen bostadsrätt, som kan tyckas lite väl liten för att ha en knodd i. Men efter Stockholmsmått så funkar det trots allt. Många lever på mindre kvm här med 2 barn och man får det att funka. Så vi kan nog växa med +1 i denna lägenhet utan problem. Måste bara plocka bort mina älskade böcker från sovrummet först ;) Så ja, den dag det är dags så känner jag mig redo :)
