kirsten

Sanna mina ord

Ilska

Publicerad 2009-03-18 22:52:56 i Allmänt,

Jag förstår inte varför folk måste ringa när de är arga för. Varför inte bara vänta några minuter så att man får lugna ner sig och tänka ut vad man ska säga? Det kommer gå mycket bättre, både för en själv och för den som tar emot samtalet. Det ringde en kvinna idag och var så omåttligt förbannad att hon inte ens lät mig få ett ord. Hon skrek och hon gapade och jag förstod inte ett ord och än mindre vad hon ville ha ut av det. Visst har man all rätt att vara arg, men då ska det finnas befogenhet för den ilskan man utsätter nån annan för. Jag lovade dyrt och heligt att ringa upp henne så fort jag hittat en lösning. Ringde runt till de olika avdelningarna jag trodde kunde vara berörda av det hela. När jag plötsligt ser vad som är fel själv. Behöver jag säga att det inte är nån av oss som har gjort fel, utan kvinnan själv?

Frågan är om det var därför hon var så arg? Ja, vad vet jag. Ska ringa henne imorrn så får vi se om hon är lite mer lugn och sansad då. Jag tyckte att det verkade vara en bra lösning. Jag menar vad vet jag om vad som hänt henne under dagen som hon behöver smälta?

Men som sagt, man kommer ingenstans med ilska. Bättre att vara rak och ärlig men tala lugnt. Bara för att man själv vet vad det gäller vet ju inte alla andra det. Nåt som är så självklart för en annan fattar den andra noll av. Nej, jag tror att vi alla måste lära oss att förklara lugnt och stilla. Jag vet att jag själv har problem med detta, har alltid haft det, men jag försöker varje dag att göra det bästa av det. För det måste man.

Jag har världens bästa Martin. På onsdagar jobbar jag till 19, det betyder att jag inte är upplagd för att laga mat då jag alltid gör det annars. Så den dagen är Martins. Tyvärr förstår han inte alltid att jag gärna ser att maten är färdig tills jag kommer hem, eller det gör han, men problemet är att han är lite för mycket tidsoptimist för att det ska klaffa alla gånger. Som idag. Potatisen kokade fortfarande när jag kom hem och då hade jag missat en t-bana ocg även handlat lite på vägen hem ;) Men han tog hand om all tvätt! Jag har inte behövt vistas i tvättstugan en minut. Kärlek! Skönt att slippa marktjänsten alla dagar! Det är nästan det bästa med att bo och jobba i samma stad igen :)

http://www.bth.se/kunskapsomraden/haltek.nsf

Kommentarer

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela