Puckon och hjältar
Idag var vi hos amningshjälpen och oj vad glada vi blev över all den hjälp vi fick av dem! Eller dem, det var en trevlig dam som tog emot oss. Vi testade först att amma utan amningsnapp men efter att hon kikat hur det gick så sa hon att den skulle komma att behövas. Vi fick även lägga henne från sidan som man ammar tvillingar och vet ni, det funkade! Hon berättade även att det inte är mig det är "fel" på utan att lillsnuttan lägger sin tunga uppe i gommen och täpper till så att hon inte kan amma. Så med lite klapp på huvudet och drag i armen så gick det riktigt bra. Hemma har detta också funkat fint, så vi är så nöjda och glada. En riktig hjälteinsats från dem.
En annan hjälte är Martin! Han finns alltid där även fast jag ibland blir galen på honom. ;) Mitt betalkort funkar inte längre efter som banken spärrat det på grund av mitt namnbyte. Mycket skoj. Men då är det toppen att Martin finns med och lägger ut för mig :)
Arg har jag lyckats bli idag med. Vi väntar på en remiss från sjukhuset till Thildes höft, men den kommer aldrig. Idag fick vi svaret då sjukhuset ringde och berättade att vi skulle ha varit där igår minsann...det hade vi så klart ingen aning om eftersom vi aldrig fått remissen. Även detta på grund av mitt namnbyte, då posten först inte hittat mig i porten då jag inte hunnit sätta upp mitt nya namn på dörren då vi fortfarande var kvar på sjukhuset. Men hur de sedan kan ha missat det fattar jag inte! Det gör mig galen! Att inte sjukhuset talade in ett meddelande när de ringde igår kan man ju också undra över förstås... Men nu har hon fått en tid på tisdag och den skrev jag upp utifall posten inte lämnar mitt brev igen...
En annan hjälte är Martin! Han finns alltid där även fast jag ibland blir galen på honom. ;) Mitt betalkort funkar inte längre efter som banken spärrat det på grund av mitt namnbyte. Mycket skoj. Men då är det toppen att Martin finns med och lägger ut för mig :)
Arg har jag lyckats bli idag med. Vi väntar på en remiss från sjukhuset till Thildes höft, men den kommer aldrig. Idag fick vi svaret då sjukhuset ringde och berättade att vi skulle ha varit där igår minsann...det hade vi så klart ingen aning om eftersom vi aldrig fått remissen. Även detta på grund av mitt namnbyte, då posten först inte hittat mig i porten då jag inte hunnit sätta upp mitt nya namn på dörren då vi fortfarande var kvar på sjukhuset. Men hur de sedan kan ha missat det fattar jag inte! Det gör mig galen! Att inte sjukhuset talade in ett meddelande när de ringde igår kan man ju också undra över förstås... Men nu har hon fått en tid på tisdag och den skrev jag upp utifall posten inte lämnar mitt brev igen...