Alla hjärtans dag - Grinchen
Idag har vi varit hos barnmorskan, allt såg lika bra ut som vanligt. Trots att jag kände en stor oro när jag skulle ta mig dit, för det högg otroliga kramper i min mage så jag var tvungen att stanna flera gånger för att hämta andan. När jag ser att Martin ringt och skickat sms om att han inte skulle hinna så höll det på att brista för mig. Men han hann :) Men det kändes extra skönt att få höra hjärtat och se att slagen börjar gå ner lite och att den har lagt sig med huvudet nedåt ordentligt nu. Hon visade även Martin var huvudet låg och lät honom känna på det. Han såg så stolt ut då och jag blir så rörd av att se honom längta så mycket. Vi pratade lite om våra tankar inför den kommande förlossningen och hon frågade oss vad vi trodde att vi väntade för en liten pärla. Martin är ju bombsäker på att det är en kille och han är rätt ensam om att tro det faktiskt. Jag tror på en tjej och när jag sa det så sa hon att det var vad hon trodde med. Finns bara två som vet på riktigt, bebisen själv och barnmorskan som gjorde ultraljudet ;) Ska bli kul att se sen vad det är.