kirsten

Sanna mina ord

Tårdrypande tisdagskväll

Publicerad 2011-01-25 22:38:44 i Livet,

Martin är borta på konferens/kick off med sitt jobb och det är ju kul för honom. Mindre kul för mig. Jag har ingen att prata med här hemma. Katterna är galna och de lyssnar inte på mig när jag säger åt dem. Så trotsiga! Fast just nu ligger de här bredvid mig, dock i den andra soffan, och är så lugna och fina så. Men jag vet att det är en tidsfråga innan de börjar riva lägenheten igen. Och det är när jag går och lägger mig ;) Ibland är de verkligen till salu för en väldigt billig peng!

Annars har jag haft 2 timmars hulkande och snyftande här hemma i TV-soffan. Femman hade verkligen planerat detta bra när Martin är borta och allt. Han hade inte orkat med mig. Först Sofias Änglar, där det bara blev för mycket när pappan i familjen sitter och berättar om allt han kommer att missa under sina döttrars uppväxt. Hur kan världen vara så grym? Hur kan det inte gå att ta bort en tumör 2011? Det är verkligen nåt av det värsta som skulle kunna hända om Martin skulle bli sjuk på nåt sätt och att det inte gick att bota. Vad skulle jag göra då? Han är ju min partner in crime, han är ju den jag pratar med när allt känns hopplöst och för jävligt, han är den som alltid finns där oavsett hur elak jag varit mot honom eller vilka problem som än kan tänkas komma. Nu med dessa gravidhormoner tar jag till mig allas smärta på ett helt annat sätt, då jag ännu lättare än tidigare kan sätta mig in i hur det känns.

Sen var det dax för den Hemlige miljonären och då satte jag igång igen. Man är så lyckligt lottad själv och det tänker man aldrig på. Man tar det liksom för givet och när man går förbi alla uteliggare så tänker man bara att de får skylla sig själva. Ok, riktigt så hård är jag inte. Men efter detta program och den otroligt charmiga damen som står på Malmskillnadsgatan varje fredagkväll och bjuder på smörgåsar och varm nyponsoppa. Då kände jag för en stund att jag vill också vara volontär. Fast jag tror att jag måste lugna mig lite. Får inte vara hög på graviditetshormoner när ett sånt beslut tas.

Hur som helst så är det ändå rätt skönt att få gråta av sig lite ibland. Nej, ska försöka sova en sväng nu. Är helt död efter två nätter utan sömn. Det värsta är att jag sover så fruktansvärt dåligt när Martin är borta. Men så slut som jag är nu borde det inte vara några problem :)

Kommentarer

Postat av: Josefine

Publicerad 2011-01-26 12:48:13

jag misssade tyvärr sofias änglar pga handbollen men satt och bölade till den hemlige miljonären sen, haha :)

Postat av: Maria

Publicerad 2011-01-26 17:57:42

Jag spelade in programmen och grät ihjäl mig i morse när jag såg dem. Det är på många sätt en grym värld vi lever i!

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela