Monsterförkylning
Usch vilken natt vi har haft! Martin och Thilde har nog sovit gott i alla fall, men jag har lyssnat till deras skrovlanden och pipanden och nä usch! När jag gav Thilde mat nån gång runt 1 så höll jag på att bli galen. Hon låg och lekte med fötterna och kom plötsligt på att sparka mig i magen var ju jättekul. Detta gjorde att jag började må hysteriskt illa. Så efter ett tag gav jag faktiskt upp och Martin fick henne att somna om. Stackars barn. Hon vaknade vid 4 igen och det var bara att ge mat igen. Fattar inte, ena natten kan man sova från läggning till klockan 7 och så blir det så här igen. Det måste vara tänder, eller hur?
Hennes snoriga lilla näsa har blivit värre igen. Det är ju märkligt. Men hon verkar pigg i övrigt så jag är inte direkt orolig. Men jag tycker så synd om henne, ska det aldrig bli bättre liksom? Nu har hon slagits med Kerstin ett tag och jag ser att hon även slitit av sig strumpan, eller är det kanske Kerstin som gett igen ;)
Hennes snoriga lilla näsa har blivit värre igen. Det är ju märkligt. Men hon verkar pigg i övrigt så jag är inte direkt orolig. Men jag tycker så synd om henne, ska det aldrig bli bättre liksom? Nu har hon slagits med Kerstin ett tag och jag ser att hon även slitit av sig strumpan, eller är det kanske Kerstin som gett igen ;)