kirsten

Vi kan väl säga som så att det blev lite mycket av allt innan den där julen kom. Som vanligt handlades julklapparna in i det sista och för att vara helt ärlig, Martins födelsedagspresent är inte inhandlad ännu. Ja, för er som inte vet så fyller han imorrn. 29 härliga år! Kan man inte tro, grått hår och allt! Men fram på vägarna kom vi och till ett vinterlandskap som hette duga möttes vi av. Sverige är allt bra härligt! Nej, jag gillar inte snö vidare värst, men på julafton ska det banne mig vara snö! Hur ska tomten kunna landa med sina renar och släde annars?

 

Den 23 hade vi uppesittarkväll med Martins föräldrar och det var mysigt i vanlig ordning, Bingolotto spelades och vinsterna var nära som vanligt. Julafton kom tidigare än väntat då lillskrutt tyckte att klockan fem var en bra tid att vakna på. Ingen av oss andra tycket det, men pappan han slocknade och kvar satt jag och lyckades få ungen att somna om efter en alldeles för lång vaken stund. Men mamman fick sova en stund extra när morgonen kom på riktigt. Gästerna trillade in och maten intogs, Kalle Anka-tittande, fika och godis i mängder...sen kom tomten till slut efter lååååång låååång väntan om vi ska tro barnen. Min kaxiga lilla tjej sprang direkt till dörren när det knackade på medan de större kidsen gömde sig i soffan. Många fina paket fick vi och ännu fler till lilla prinsessan. Martin lämnade visst mina paket här hemma, så jag väntar till imorrn när de kommer hem, trots att jag vet var de ligger. Ha! Känn på den ni! Så nyfiken är jag visst inte! Efter tomtens besök kan vi säga att vi tackade för oss, migränen tog över mitt huvud och därmed var min julafton slut.

 

Juldagen kom och jag undrade hur vi skulle klara av den efter den hemska natt vi varit med om. Migrän slutade med toalettbesök och ja, jag trodde att vi fått magsjuka. Men när vi vaknade var vi friska, både jag och Martin. Men vi kan ju säga som så att aptiten var inte tillbaka! Nyttigare jul har jag nog aldrig varit med om! Men vi firade ändå. Och mysigt var det. Thilde fick ännu fler paket och hon är värd allesammans. Lyckan för varje ny sak är obeskrivbar. Men jag tror att den stora favoriten än så länge är morgonrocken! När klockan var ett på natten kände jag att det var dags att ta med mig min lilla familj ut i snöstormen. Jisses, vad det kommit snö!

 

Så var då Annandagen här. Julen är över för detta år. Jag får väl säga att jag ser fram emot nästa jul och att jag får chansen att få vara mer pigg då istället. Fick ju en liten revansch med Martins familj idag då vi passade på att fira honom innan mitt tåg skulle gå. Så det har varit en härlig jul till trots. Imorrn kör jag ett race på jobbet och sen är jag ledig igen. Galet trist att vara utan min lilla familj, men så kan det vara. Vi ses ju imorrn igen!