Kladdmaja
Jag är ju som ni förstått inte alls särskilt glad över kladd. Jag har alltid äcklats av det, så jag förstår så väl alla små barn som sitter där och spretar med sina kladdiga fingrar och vill att deras föräldrar ska torka bort det. Jag som annars älskar att baka och laga mat får ibland be Martin ta hand om den kladdiga delen, för jag klarar det inte alltid. Men nu när jag själv har en liten så är det ju upp till mig att låta henne lära känna maten, att få ta på den och samtidigt smaka på den och sen torka bort allt kladd från henne och möblerna. Ok möblen, då hon sitter där i sin Antilop som egentligen bara kan ställas in i duschen och spolas av ;)
För visst tycker jag att det är viktigt att hon lär sig själv. Idag hade vi en sån dag. Hon ville inte alls att jag skulle ge henne maten så efter ett par skedar så gav jag upp, då det mesta av maten hamnade i håret på henne då hon satt och skakade på huvudet. Så jag gav henne skeden och ställde ner burken med mat till henne. Nom nom sa hon då och käkade glatt upp nästan allt. Helt galet! Men då får det vara så. Efter en massa torkande så var både hon och köket någorlunda rent och ett bad senare så luktade hon gott igen och inte gammal fisk. Haha!
Så här kan det se ut:
För visst tycker jag att det är viktigt att hon lär sig själv. Idag hade vi en sån dag. Hon ville inte alls att jag skulle ge henne maten så efter ett par skedar så gav jag upp, då det mesta av maten hamnade i håret på henne då hon satt och skakade på huvudet. Så jag gav henne skeden och ställde ner burken med mat till henne. Nom nom sa hon då och käkade glatt upp nästan allt. Helt galet! Men då får det vara så. Efter en massa torkande så var både hon och köket någorlunda rent och ett bad senare så luktade hon gott igen och inte gammal fisk. Haha!
Så här kan det se ut: