kirsten

I vanliga fall så brukar jag stressa upp mig för minsta lilla, eller nej kanske inte minsta lilla, men när jag tycker att vi ligger efter med saker. Inför en flytt så är det ju en del som måste fixas med, inte bara själva packandet utan alla små saker runt omkring. Men så här två dagar innan vi får nycklarna i vår hand så är jag lugnet själv. Jag känner att jag har koll på saker och att tiden räcker till. Det mesta är packat och det som inte är det, ja det kommer vi hinna få ner i kartonger och annat ska inte ens ner i några. Underbart! Martin är riktigt chockad över detta lugn, han är mer van vid att det bara exploderar eller att det liksom ryker om mig. Haha! Stackars karl! Hur orkar han egentligen?! Men jag måste ju ha mina ljusa stunder jag med och då är de sälkert extra ljusa. ;)

Igår när jag satt på jobbet fick jag sms av min käre man, det är ju fint av honom att han visar bevis på att han inte är tillräckligt uppmärksam på vad vår kära dotter hittar på för bus om man lämnar henne ensam i mer än en sekund. Igår hörde han hur duschen sattes igång och kort därefter var det visst nån som skrek till. Hahaha!