kirsten

Det är så märkligt förstår ni, ja väldigt märkligt enligt mig. Vet inte hur många som den senaste veckan frågat mig hur mycket jag gått ner i vikt, att jag ser så mycket smalare ut och ja alla möjliga liknande frågor. Jag blir lika paff varje gång det händer för jag har nämligen inte alls lyckats så som jag vill. Sen jag började jobba igen i juni har jag gått upp 4 kilo. Den bistra sanningen. Ett stillasittande jobb är verkligen sämre för figuren än en mammaledighet med fika varje dag. Tyvärr.

 

Jag har ju sagt till alla att jag ska bli fit till augusti nästa år när klockorna slår, så jag försöker ju verkligen. Och jag har sagt det högt och vitt och brett till alla på jobbet så att de ska förstå. Jag. Vill. Inte. Fika. Var. Och. Varannan. Dag! Detta har väl gjort att en del ser en på ett annat sätt, liksom följer hur viktnedgången går. Så det kanske inte är så konstigt att man får en fråga om man kör stenhårt nu, eller frågorna om hur mycket man gått ner egentligen.

 

Jag var tvungen att fråga min andre hälft när jag kom hem om vad han tyckte i frågan? Drog upp tröjan och inspekterade magen och jo, det har hänt en hel del där vill jag påstå. Men man får kolla noga! Väldigt noga! Så jag måste ju ändå säga att det känns som en liten peppande djävel på min axel. Jag ska lyckas med det här. För ja, annars blir det nog inget bröllop i augusti.