kirsten

Igår var det Thildes födesledag. Kan väl inte direkt påstå att hon firades nåt speciellt, annat än med lite paket och skönsång. Glad för paketen blev hon i alla fall. Kanske inte så konstigt då det ena innehöll en klänning med hennes stora idol Mimmi på. Det stora firandet av henne hade vi i helgen, då kom hela tjocka släkten. Minus 3. Men det fyllde lägenheten rätt bra ändå. Lycklig var hon! Och det är det enda som betyder nåt!

 

Kan själv dock inte förstå att hon blivit hela 2 år. Tycker att hon kom precis. Men när jag sedan tittar på henne och ser allt hon lärt sig under de här åren så är det rätt självklart att hon inte längre är min lilla bebis. Hon är på god väg att bli jag-kan-själv-jag-är-inte-liten-längre-kan-du-inte-bara-förstå-det-mamma?

 

Till dagis tog vi med fruktspett till alla barn och pedagoger på avdelningen och det möttes av chockade pedagoger. Vi var tydligen de första någonsin att ta med nåt för att fira födelsedagen med. Märkligt! Men så uppskattat av både små och stora!