Lycka!
Jag har försökt i flera dagar nu att få ner några ord om vår stora dag som ägde rum den 17/8, men det går inte. Att få ner alla känslor på pränt är liksom helt omöjligt. Det går inte att förklara i ord alla de känslor som svallade runt i kroppen under denna dag. Det går liksom bara inte. Det var liksom allt på en gång. Lycka, oro, glädje, tvivel, kärlek, tro, hopp, eufori, nervositet, stress. Jag fick många peppande ord på vägen och ett av dem var att ta vara på dagen och njuta hela dagen för den går så himla fort. Kan säga att den personen hade så rätt.
En dag som man lagt ner så mycket energi och kraft åt under en så lång tid som sedan bara är över på en kort stund, känns lite märkligt och lämnar en fruktansvärt tom känsla efter sig. Under veckan som gått så har vi både två försökt att komma ur denna märkliga bubbla, men det är svårt. Svårt att förstå att vi gjorde det och svårt att förstå att vi kom i mål.
Men det största den lämnade ifrån sig är trots allt all glädje och kärlek som vi fick uppleva från vår släkt och vänner, så härliga människor vi har runt omkring oss. Ni är alla helt fantastiska och utan er skulle vårt liv vara välidgt tomt och tråkigt!
Och Martin, min fina underbare Martin. Som jag älskar dig! Utan dig i mitt liv skulle allt vara väldigt grått och trist! Och inte att förglömma vår fina fina Thilde, som var så duktig under hela denna dag och förgyllde cermonin i kyrkan med sin enmansshow. Min härliga familj! ♥
