kirsten

Förra veckan plockades cykeln fram, eller fram den har ju stått ute hela året under tak förvisso, men den började användas på allvar i måndags. Jag testade till och med en ny cykelväg till jobbet som är så mycket trevligare, i alla fall dit, för hem då avslutas färden med en uppförsbacke hög som Kilimanjaro! Jag har tänkt att jag ska testa den andra vägen också för att se vilken som faktiskt går snabbast. Men det blir visst aldrig så. Thilde tycker att det är helt fantastiskt att cykla, eller ja hon sitter ju mest där i sin sadel som en drottning, men det är inte alls lika svårt att få med henne hem. Bara att fråga ska vi cykla nu så springer hon mot grinden. Jag trodde dessutom att jag själv skulle sakna tunnelbanan, då den tar typ 10 min att ta sig med till jobbet och cykla tar kanske det dubbla. Men nä. Det är så skönt att cykla att det liksom gör det värt det. Jag menar, egentid!

 

I helgen passade jag även på att springa in och mäta mig, då jag tänkt fixa lite nya underkläder till bröllopet och då jag vet att jag minskat i omfång så kan det ju vara bra att veta vilken storlek man ska ha då. Döm om min förvåning när hon först säger samma mått som jag hade redan...jag bara men nej, det kan inte stämma. När hon då kände hur min BH satt så bara nej, du måste ha mindre. Vi plockade till oss ett gäng i en storlek mindre, men nej för stort! En storlek mindre till, satt som ett smäck! Så sen i januari har jag alltså minskat 2 storlekar till. Det bästa med detta är ju att jag har ju inte gjort jätte stora förändringar, bara plockat bort och lagt till en del saker. Och jag mår så mycket bättre!

 

Just nu känns det som att jag kan klara allt, även det där loppet på måndag...