kirsten

Sanna mina ord

Otrohet

Publicerad 2010-11-17 20:56:24 i Livet,

Oj, vilka diskussioner vi har på jobbet. En av tjejerna menar att alla killar är svin och jag menar att det inte alls är så. Visst, det finns många killar som svinar, men ärligt, finns det inte lika många tjejer?! Har mycket svårt att se att alla killar skulle vara otrogna för jag vet att alla tjejer inte är det och så olika är vi inte.

Hursomhelst, detta snack på jobbet har fått mig att ta upp det hemma för att se vad Martin tycker och tänker och han säger precis som mig. Han menar också att han aldrig skulle vara otrogen för det intresserar honom inte. Han skulle aldrig orka med ytterliggare en tjej (hahahahah) och allt smussel det skulle innebära. Jag skrattade gott när det första han sa var att han inte skulle orka, inte att han var så underbart förälskad utan för att det skulle vara för jobbigt. Tack älskling ;) Äh, jag är inte särskilt oroad, jag menar händer det så var det väl inte meningen att det skulle vara vi och då får det vara så då. Men jag tror inte att det nånsin kommer att hända. Vi har det helt enkelt för bra. ♥

Sitter och kikar på Arga snickaren på Kanal 5 och jag blir så arg. Man kan ju inte tycka att ens djur är viktigare än sitt barn! Jag har visserligen två katter som jag värdesätter väldigt högt, men jag skulle ju inte ha dem kvar om jag var tvungen att välja bort att ha tjänligt vatten och ett tak som inte läcker in. Och när fackmän berättar att saker kommer att ta si och så lång tid att bygga, ja då skulle jag tro dem. Inte tro att de överdriver. Tröttsamt är vad det är!

Har fått de första bilderna av lillebror, dock inga på magen. Men de kommer. Se och njut av de han fixat till hitintills. Jag är riktigt grymt stolt över min duktiga lillebror!






Modell

Publicerad 2010-11-15 23:08:00 i Livet,

Oj, igår var vi verkligen helt slut! Att passa två troll när man varit på fest kvällen innan skulle man kunna tänka sig skulle sluta i katastrof. Men min älskade M var riktigt pigg när vi gick iväg. Åkte och badade och det var riktigt härligt! Kul att se de små leka och busa och verkligen trivas i vattnet! Stortjejen så duktig med, kunde simma helt själva både ovan och under vattnet. När det sedan var dags för oss att pallra oss hemåt var M inte lika pigg längre. Han var grön i ansiktet och låg bara i soffan. Blev ingen bugg. Trist men så är det ibland.

Idag efter jobbet åkte jag till lillebrors skola. Han hade en uppgift som var tvungen att göras om och jag fick agera modell. Men det mina vänner var inte lätt. Jag skulle ligga på golvet lite halvt på magen men ändå vänd mot kameran. Att göra detta med en mage som är ivägen var skitsvårt för att vara ärlig. Är inte så skönt att ligga på mage på ett stenhårt golv heller, för att inte tala om hur oskönt det var för brösten. Shit! Jag låg där tills armarna domnat och nacken satt fast i en och samma ställning. Hoppas verkligen att han fick bra bilder! Sen skulle det fotas porträtt kan vi kanske kalla det. Jag känner mig alltid som en död fisk då. Tycker bara att allt blir stelt och tillgjort. Men men, det blir som det blir.

Fick fota privat sen med. Så nu finns det en massa bilder på magen i halvtid. Perfekt. Fick till och med M på en del bilder. Ska bli kul sen när vi ska fota magen när den är större. Ska göra en likadan bild då fast då kommer nog inte M´s armar räcka runt ordentligt ;)

Bjuder på en bild från i lördags efter festen. Magen var så stor och spänd så vi bara kollade chockat på varandra och undrade vad som skett. Kan nog äntligen säga att det är en redig bebismage :)

Späckad helg

Publicerad 2010-11-12 22:45:06 i Livet,

Först vill jag börja med att be om ursäkt! Var inte meningen att skrämma er med mitt förra inlägg. Synen har de senaste två dagarna varit helt ok. Så jag tror att det helt enkelt var glasögon och mer pauser från datorn som gällde. :) För annars är ju allt toppen.

Men det är ändå väldigt skönt med helg, fast den är så fullbokad som den bara kan bli. Imorrn väntar en dag på hälsomässan och en sväng på matmässan. De kör 3 mässor samtidigt och vi kommer att gå på 2 av dem eftersom det är de som intresserar i alla fall mig. Ok, jag är väl inte värsta hälsofreaket just nu. Men kul ska det bli ändå. På kvällen vankas det inflyttningsfest, kommer bli kalas! Söndag ska vi vara barnvakt till trollen då Martins bror åker till Kanada med jobbet och svägerskan jobbar och på kvällen är det bugg. Är det inte dessa söndagar hela tiden? Tyckte att vi nyss var och buggade.

Men nånstans i denna späckade helg kanske man kan hinna vila?! Hoppas det...

Nervös!

Publicerad 2010-11-07 22:14:18 i Livet,

Åh vilken härlig helg! I fredags var vi bara hemma och kollade på Idol. Rätt skönt att inte ha några stora planer en fredag. Lördagen var systrarna Carlson här och vi gick och gick och gick och gick ungefär 100 mil kändes det som. Nej, men det var lätt en mil. Efter det satt det fint med en brunch som var målet för vårt knatande. Tack snälla Anna för att du puttade mig upp för några backar! Brunchen var helt ok, även fast jag inte var lika glad över desserten som de fina flickorna var. Våfflor är aldrig nåt som lockat mig, men det fanns ju både apelsinklyftor och vindruvor. Heheh! Ok så nyttig var jag inte. Fanns allt några små kladdiga chokladkakor med. På kvällen fylldes magen ännu mer av gott kött från Tjurskallen. Martins föräldrar passade småtrollen och vi var med en stund. Tills jag bara ville sova. Vilket är väldigt tidigt numera.

Idag hängde vi med dem för att käka lunch tillsammans med de dagen efter trötta föräldrarna. Kul att se att andra är slitna och man själv mår toppen. Hahaha! Efter det bar det av iväg till Kungens kurva. Lillebror skulle kolla på kamera. Eller köpa. Men då den skiljde sig så mycket i pris från internet blev det att vi endast kikade. Vi fick med oss en ny telefon hem. Vår gamla är så trasig som den bara kan bli. Illa när den behövs för att öppna porten. Sen blev det bio. Sammys äventyr i 3D. En pappa lackade ur på några tonåringar som inte störde nån, men han tyckte att de minsann skulle stänga av sina mobiler. Att han själv satt och steppade under hela filmen var tydligen ok. Suck...

Imorrn är det dagen D. Dags för ultraljud. Måste bara jobba mig igenom hela dagen. Har inte tid förens klockan 18. Tyckte att det var en bra tid då man slipper ta ut komptimmar eller ledighet från jobbet. Nejdå, det blir nog bra. Hoppas bara att kotten mår bra och att allt är som det ska. Det är min största oro just nu.

NY BIL!!!!

Publicerad 2010-10-23 15:53:28 i Livet,

Wihoooo! Vilken underbar lördag detta är! Vaknade upp och kände att shit pommes jag kommer när som helst, i vilken stund som helst att kissa på mig. Försöker ta mig upp ur sängen, men det går inte! För så fort jag började röra mig kom en smärta som jag inte önskar nån. Tänkte att nej, men jag får testa på nåt annat vis, men nej det gick inte, antingen så kom smärtan eller så kändes det som att jag skulle kissa på mig. Härlig känsla, eller hur?! Knackade Martin på axeln och pep att han var tvungen att hjälpa mig upp ur sängen ;) Men det var knappt att det gick heller. Började genas tänka att jisses, här är vi i vecka 17 och hur ska det gå sen? Martin får nog börja träna mer på gym så som han kommer att få lyfta. Hahahah! Jag kom till toaletten till slut och när jag sen skulle tillbaka var smärtan så fint kvar så jag gick med det ena benet släpandes efter mig. Rullator nästa!

Sov några timmar till och sen så gjorde vi oss i ordning för att åka och kika på en ny bil. Pratade lite med pappa innan som hittat en bil i Öret, men så fort jag såg den skrek jag bara att färgen var grymt ful och att jag aldrig skulle vilja ha den ;) Moget. Men min käre far är färgblind och när jag skulle förklara färgen för honom så fattade han i alla fall inte. Så åkte vi iväg till Bilia, Martin visade den bilen han kikat på på nätet och när jag såg den rynkade jag bara på näsan. Färgen påminde mycket om den som pappa kollat på. Jag fortsatte att kika på de andra som stod där, när jag ser den! Bilen med stort B. Färgen som alla vill ha ;) Ja, allt var så bra! Förutom att den hade gått lite långt kanske. Men den var nyare än de vi kollat på. En säljare högg oss direkt och det var avdrag hit och det var vinterdäck dit. Vi åkte ut på en tur och när vi kom tillbaka hade han kikat på vår bil. Vår trasiga lilla bil. Och han berömde den!

Hur som helst. Vi fortsatte diskutera. Fick ett helt ok bud på vår bil som egentligen var för gammal för dem och vi fick bra dealer för allt annat med. Vi är numera ägare till en ny bil!! Känns så fantastiskt bra! Och det bästa av allt mina vänner, det är att vi får den redan på torsdag med de nya vinterdäcken på. Kom an du bara Vinter 2010!

Ojdå

Publicerad 2010-09-24 19:47:58 i Livet,

Jag förstår ärligt talat inte var de gångna veckorna har tagit vägen? De är liksom bara puts väck helt borta! Vi har ju förvisso haft kongressveckor deluxe här i storstan. Men i alla fall. Fast det gör ju att när man väl kommer hem så är det sista man vill att sitta fast vid datorn igen. Men jag vet att jag försummat er trogna läsare. Jag lovar att det kommer att bli bättring!

Imorrn drar Martin till Karlskoga för att träffa sina gamla arbetskollegor, är inte det minsta avundsjuk så jag valde att stanna här. Orkar inte åka till Öret utan bestämde mig för att hjälpa en kollega att bygga ihop hennes nya möbler. Det där med att bygga och montera Ikeasaker det är min grej det :) Ärligt tycker jag faktiskt att det är kul. Jag längtar kanske inte supermycket efter att sova ensam, men det ska bli skönt med lite egen tid. Man behöver det ibland. På söndag tänkte jag ta en räd över stan med lillebror för att se om jag äntligen ska kunna köpa de snygga stövlarna jag hittat och sen MÅSTE jag hitta en vinterjacka. Den nöten kan dock bli svår att knäcka, men med lillebror som stöd så lyckas jag nog.

Nej, nu är det tacosfredag här. Mums ska det bli!

Att ta beslut

Publicerad 2010-08-30 22:04:30 i Livet,

Detta övertidsmarathon bara fortsätter, kan inte dessa läkare åka hem nu och lämna oss ifred? Kan inte telefonerna sluta ringa så förbannat? Kan inte alla pappersbokningar ta och ge sig nån gång? Och alla mejl?! En sak jag funderar över är om du mejlar en fråga, när väntar du dig ett svar? Inom några timmar, eller hur? I alla fall tänker jag så, att om jag mejlar nån så vill jag ha svar men det är inte livsavgörande om jag inte får svar på direkten för då hade jag ju ringt direkt så att jag hade haft mitt svar på stuts. Men så funkar det visst inte inom min bransch. För har de inte fått svar inom 5 minuter så är det KATASTROF! Då ringer de och tjatar istället om att de inte fått nåt svar. Jag bara undrar, hur tänker man då? Förstår man inte att vi då måste ta en paus från mejlen för att svara på deras samtal. Och tänk då om alla som mejlar gör på detta vis...jag blir galen!

Imorse gjorde jag ett val. Efter semestern har det varit si och så med min cykling. Jag som var så duktig i våras och under sommaren. Gick ner säkert 4 kilo på det hela och det är jag mycket nöjd med. Men sen var det semester och ja, nåt hände. När jag skulle börja jobba så fanns inte orken där. Att den senare försvunnit på grund av all övertid är ju inte bättre. Att min yrsel kommit tillbaka deluxe gjorde heller sitt slag för att jag idag fyllde på mitt sl-kort. Det går inte längre att tro att jag tar den röda faran till jobbet på ett tag. Jag kommer ju hem snabbare på detta sätt med, men jag blir minus den dagliga motionen. Får lösa det på nåt annat sätt. Jag tog ett beslut i alla fall...

Det kallas semester

Publicerad 2010-07-19 19:33:44 i Livet,

I fredags hade jag nedräkning deluxe, gick till och med till systemet och köpte mousserande jordgubbsvin, för det skulle minsann firas att jag äntligen skulle ta semester :) Det var alldeles för sött, men ett glas slank ner utan problem. Lite rund under fötterna cyklade jag sedan hem. Hade en mycket slapp fredag eftersom tanken var att vi inte skulle åka hem mot Öret alldeles för sent på lördagen. Men så blev det inte direkt. Kom ifrån Stockholm vid lunch, men då hade vi å andra sidan åkt runt halva stan för att köpa en present till födelsedagsbarnet som skulle firas under kvällen. Presenten som gjorde succé för övrigt. För det var nåt hon har velat ha hur länge som helst, men aldrig tänkt på att önska sig. Härligt det kan bli.

Festen var riktigt rolig och hem kom vi inte förens runt 4-snåret på morgonen. Riktigt lyckat! Söndagen spenderades först med lillebror och Martin lagade hans dator. Sen begav vi oss till m&p´s husvagn. En riktig slapparsöndag. Var rätt skönt att inte lämna familjen förens rätt sent för en gångs skull. När man jobbar villman gärna hem så tidigt som möjligt så att man får en stund hemma innan det är dags för sängen. Men igår spelade det ju liksom ingen roll. Kollade på Sunes sommar och trots att det är flera år sen man såg filmen så kan man varje minut av den och varje rolig replik. :)

Idag bar det av till Vaxholm för sol och bad. Men det blåste mest och i vattnet var det inte varmt, så jag läste mest. I och för sig är det ju vad jag gör mest annars också, men men. Vi åkte även in till Vaxholm en sväng, köpte på oss lite röror, kräftstjärtar och räkor. Här ska det lyxas! Letade reda på en kompis café med, nu var hon inte där så det fick fikas utan henne. Gick ju bra det med och gratis blev det också. Härligt att ha vänner lite här och där.

Nu ska jag blanda till en liten fördrink och sen blir det käk!

Denna värme!

Publicerad 2010-07-13 22:23:05 i Livet,

Jag älskar sommar och sol. Men detta börjar bli jobbigt! Speciellt när man fortfarande inte har nån semester, jag kan förstå att alla semesternjutare tycker att detta är underbart, man kan sola och bada varje dag. Precis som det ska vara! Men när man fortfarande arbetar, man måste på nåt sätt försöka sova i denna värme, det går tillslut men så vaknar man igen av att man badar i svett. När klockan sedan ringer mår man så illa av att man är trött plus att man är så varm. Man släpar sig till cykeln och trampar iväg, när man kommit 500 meter svettas man som en gris. Innan man kommit fram till jobbet har man tänkt idiot om säkert 40 människor som inte kan vett och etikett i trafiken! Väl på jobbet ska man härda ut i värmen, jag skojar inte om jag säger att det är 40 grader varmt. Slår mitt gamla jobb med hästlängder, hur nu det kan vara möjligt!? Jag tycker synd om mina kära kollegor som MÅSTE ha kavaj på sig, själv kryper jag in i mitt lilla krypin och kan glatt sitta i endast t-shirt. När dte är så här varmt finns det heller inget tålamod, man kan veerkligen bli galen på de som ringer in. Även om d bara har en helt vanlig fråga så tycker man att de tjatar ;)Jaja, det är tre dagar kvar. Sen är det semester :) och jag tror att det behövs!

Roligare än så här blev det inte idag.

Härliga sommar, äckliga ormar

Publicerad 2010-07-04 20:23:14 i Livet,

Vilken helg vi har haft hörrni! Den höll på att börja i katastrof för egen del då jag fick cykeln över mig när jag skulle ta ner den till källaren när jag kom hem. Men det blir så när man har lite för bråttom. Det gick bra, men det gjorde ont. Kvällen spenderades på bio. Kul med bio tycker jag. Såg tredje delen av Twilight, Eclipse. Helt okej, men filmerna är inte lika bra som böckerna. Men så är det väl alltid? Sen tycker jag att de är lite naiva, lite för barnsliga. Men det funkar.

Igår var vi på Grönan med Martins brorsdotter. Var en himla roliga om än väldigt varm dag. Det åktes karuseller för glatta livet. Helst skulle allt snurra och det var jag som fick äran att åka allt detta snurrande till Martins lycka. Själv var jag tillslut alldeles vimmelkantig. Lille frittfall föll visst på min lott med, ca 12 meter upp i luften var mer än tillräckligt för mig. Hualigen. Vad händer när hon ska upp i stora undrar jag? Blir det jag som ska tvingas med då med? Hoppas inte. Mitt hjärta klarar inte höjder. Resten av dagen spenderades på balkongen. Himla bra med bärbar dator. Filmer kan ses ute med :)

Idag tvättade vi. Vill aldrig mer ha ett sånt stort lass som vi hade för ett par veckor sedan. Så nu bokas det tvättider, innan vi får in en maskin här i lägenheten. Sen åkte vi iväg till en badplats. Går ju inte att göra så mycket annat i denna värme. Låg där i godan ro efter lunch och ett dopp, helt uppslukad av min bok. Kände att det blev lite kallt om benen, men tänkte att det kanske var nån unge som sprang förbi, eller att det var en glasspinne eller nåt. Men bryr mig inte så mycket om det. Plötsligt hör jag bara en massa skrik och tänker att nehej, inte en lugn stund här heller. Då upptäcker jag att det kalla är kvar och att det rör på sig...Vänder mig om och på mina ben ligger det en svart gigantisk orm!! Har aldrig blivit så rädd i hela mitt liv tror jag. Jag glömde alldeles bort att min bikini inte satt fast, skrek och viftade febrilt med armarna, lyckas få upp bikinin och den otäcka ormen är borta. Usch! . Som tur var, var det bara en snok. Eller ja, bara och bara...Är det nåt djur jag inte gillar så är det ormar. Jag menar det verkligen. Ormen lever och mår bra, tror att den faktiskt blev räddare än mig.

Dagens goda gärning är gjord med. Grannparet som låg bredvid oss på stranden glömde sin mobil i gräset när de gick. Lyckades spåra dem och en glad kille kom och hämtade upp den hemma hos oss. Nyinflyttade från Öret var de med, vet ni var de bodde när de bodde i Öret. haha, granne med oss ;)

Att denna dag resulterade i böter på 900:- det känns som peanuts. Boten betalades snabbt in och lika fort glömde vi bort den. Ett tips, ställ er aldrig längs med vägen om det är en gångbana bredvid som ni ställer er på med ena sidan av bilen...

Bra debatt

Publicerad 2010-06-27 23:39:35 i Livet,

Jag läste precis Katrin Zytomierskas debatt kring vuxna och alkohol, tycker att hon slagit huvudet på spiken i många meningar. Jag har själv vuxit upp med en alkoholist i min närhet. Mina minnen kring detta är att det inte under några omständigheter fick förekomma att jag lämnades ensam med min farfar, jag fick heller inte äta nåt av det som bjöds där för man visste inte när eller var det var köpt. Utan farmor fick handla med sig godis om det skulle bjudas på godis. Men jag minns också hur busig han var, att han gjorde saker tillsammans med en som inga andra vuxna gjorde. Byggde kojor av möbler och täcken och var en riktig busfarbror helt enkelt. Men sen har det ju sina baksidor med så klart. Min farmor var inte särskilt lycklig över att behöva se till att han hade mat på bordet trots att de inte längre levde tillsammans och allt det hon varit med om under de år de bodde tillsammans kan inte ha varit lätt att hantera.

Jag tror att min egen far fick leva med vetskapen om att man inte borde dricka för då kan man bli som far sin och det tror inte jag är så lyckat. För hur sugen blir man inte på att göra tvärtemot. Säger ens föräldrar att man inte ska göra nåt så är man ju snabbt där och gör det, eller hur? Nu säger jag inte att min pappa har problem på nåt sätt, men det skulle lätt ha kunnat blivit så.

När jag sedan växte upp så hade mina föräldrar ett helt annat synsätt till alkhol. Som tonåring ville man gärna hänga med kompisarna på olika fester och ens föräldrar är ju inte dumma. De vet att man kommer att dricka och att det kanske inte alltid är finsprit som finns i flaskorna. Detta gjorde att mina föräldrar tyckte att det var ok om jag tog en cider till maten, men då fick jag inte lämna hemmet. Men de visste i alla fall vad jag hade druckit. De lärde mig istället att man kan dricka för att man tycker att det är gott och inte för att man ska bli så plakat att man dagen efter inte minns vad man gjort. Jag blir sällan redlös, för jag gillar inte känslan, men jag tar mig gärna ett glas gott vin och jag tror att jag kommer att ta med mig mina föräldrars visdoms ord till mina egna barn den dagen de finns.

Förbjuden kärlek

Publicerad 2008-06-16 08:18:49 i Livet,

Oj, tillbaka på jobbet efter ytterliggare en alldeles för kort helg. Förstår liksom inte riktigt var de tar vägen. Men så är det. I fredags var det meningen att det skulle vara födelsedagsfest, men så blev det inte och jag är nog rätt nöjd med det ändå eftersom det skulle bli utgång på lördagen med. Så då var vi bara hemma och gjorde nada.

Lördag betydde sovmorgon och det tog vi oss en. Sen var det handling som stod på schemat, inte så vidare värst roligt men det är sånt man måste göra för att kunna leva. Spatserade upp på stan för att lämna in en engångskamera som vi fotat fiskar med i Thailand. Pinsamt att den legat så länge, men så är det. Kollade upp datorer och handlade jordgubbar.

Lagade mat och fräschade till oss, sen var det dags för party. Lånat ut vår lägenhet till min bror som är hemma på besök för att han skulle kunna hålla till nånstans och då blir man ju liksom bjuden. En daiquiri senare och ett x antal drinkar hamnade vi på Frimis, dock efter cirkus en halvtimmes kö. Det är aldrig roligt att stå i kö, men det är snäppet värre när man är kissnödig! I vissa fall skulle jag inte ha några som helst problem med att vara kille en stund ;)

Hittade en del gamla vänner som jag inte träffat på år! Skällde lite för jag tycker att man ändå kan ha vett nog att svara på sms och så...jag vet dock anledningen till att han inte vill/kan höra av sig och det är jobbigt så att det gör ont i mig. Bättre kille finns inte, men han råkar vara kär i fel tjej, nämligen mig. Paniken man får av den känslan är enormt jobbig, när man sedan ser de ledsna hundögonen vill jag bara gråta. När man sedan får höra att han inte känner sig god nog åt mig så bara undrar jag vad felet är? Skulle jag vara fri och ledig så skulle jag finnas där, det vet han och det vet jag. Har många gånger sagt att i nästa liv är det du och jag. Men jag tror inte att det går in riktigt, för han vill det nu och inte sen.

När en människa är så pass onykter så är det ju inte heller så kul. Att se när nån desperat försöker få napp. Utan att lyckas för att man är just för onykter så är det ju inte det lättaste att få den personen att förstå att det är fel. När man vet att personen i fråga inte vill göra just på det viset. När personen sedan får panik när denne får veta att jag kommer att flytta så undrar jag bara varför har du inte hört av dig tidigare? Jag vill vara din vän, men mer går liksom inte. Du vet att jag har Martin och så kommer det att förbli.

Jag bara känner att det är tur att Martin är så tolerant. Trots att jag liksom aldrig kom ifrån den här killen så var allt han hade att säga, så länge det är mig du går hem med...♥

Vättern

Publicerad 2008-06-13 17:51:01 i Livet,

♥Sorligt är det men i år ska jag inte cykla detta lopp. Kanske rätt bra egentligen eftersom jag absolut inte är tränad för att klara av en sådan utmaning. Har ju liksom inte tagit mig runt när jag varit någorlunda tränad heller så det är ju bra med den saken. Men det funkade ju inte att betala in anmälningsavgiften eftersom vi verkligen inte hade råd med det i vintras när allt skulle sparas till Thailand. Jag är inte bitter ;) Men det hade varit så himla skoj, det kan tyckas knasigt att man tycker att det är skoj att sitta 14 timmar på en cykel. Men det är liksom stämningen, svuschen i ljudet när det kommer en klunga på 30 pers och schvischar förbi en. Nästa år vet jag ju att jag kommer att få cykla men det är ändå den där känslan man får när man så gärna vill vara med nu, man känner den där avundsjukan komma smygande. Vädret påminner dock rätt mycket om förra året. Regnade nästan hela fredagen, var skitkallt på natten för att bli en helt underbar dag på lördagen. Så jag önskar alla ett stort lycka till och lite tur med vädret!

Hade inte haft tid att ta ledigt heller för detta lopp. Måste liksom jobba in i det sista nu. Har 9 arbetsdagar kvar och det känns lite vemodigt faktiskt. Men det kommer att bli bra.

Väntar återigen på att min bror ska höra av sig. Skulle vara fest idag, men han har ingenstans att ha den. Så vi får väl se vad som händer och sker. Skulle allra helst ligga hemma och kolla på film. Men man kan kanske inte få allt. ;) Aja, ska ta hand om disken nu, fast jag egentligen inte borde. Mina långfingrar är helt f*cked up. Vet inte vad som är problemet och inte vårdcentralen heller, men antar att jag borde ligga i lite mer. För så här kan jag bara inte ha det, gör för jäkla ont liksom.

Vill även passa på att tipsa om en för jäkla bra radiokanal som jag hittade av en slump förra veckan när jag åkte till Stockholm. Så klart finns den endast där, men det går ju som tur är att lyssna på webradio. Lite dance och lite oldies, himla skön kanal i alla fall. Enjoy! Stockholms enda dansgolv 

Min roliga granne

Publicerad 2008-06-11 09:24:53 i Livet,

Jag lyckades få till kvällsmaten tillslut igår. Men det blev lite senare än vad jag tänkt men så fick jag ju bjuda lillebror på mat med och det är ju alltid trevligt :) Hann inte ses så där jättelänge men det blir ju så när han är hemma så kort tid, då är det många man ska hinna träffa.

Slapp se fotbollen igår med, lucky me. Det är inte så att jag inte gillar sport, men jag pallar inte att sitta och kolla så länge. Jag väntar hellre tills de kommer till final och det börjar bli spännande. Kollade lite i pauserna på de andra progammen istället och när det var slut lämnade jag Martin i soffan så att han kunde kolla. Men det känns liksom inte som att man missar det ändå. En av våra grannar älskar sport och det missar man inte. Det är rätt lyhört hos oss, men inte så att man hör allt dock men är det nån match han vill se så hör man det. Igår när Zlatan gjorde sitt mål satt han och skrek i ungefär 5 minuter. Jag skojar inte, det var i former som där satt den och yeeeeees, och sen en massa vrål bara, plus att han stampar som en galning i golvet.Till saken hör ju att detta mål kom ju runt 22 då det ska vara tyst, när det andra målet kom var klockan lite mer och det var samma visa igen. Det är himla tur att man inte går och lägger sig för tidigt ;)

Vi har dessutom påpekat detta för honom för nåt år sedan när han var hos oss på en fest. Men jag tror att han glömt bort det. Men förut var det värre, för då satt han så på sina fester och gapade och stampade. Men sen han fick sig en tjej så är han lugnare. Komiskt det där ;)

Vilken sabla tid det ska ta?!

Publicerad 2008-06-10 19:37:07 i Livet,

Sitter här och väntar på att min bror som är hemma på besök från London ska komma över. Det har jag gjort sen klockan 18 ungefär. Jag börjar tycka att det är så där lagom lattjo. Inte för att jag har nåt bättre för mig, men när jag ringde andra gången för att kolla om han var på väg så bad jag honom handla åt mig på vägen. Detta var för en dryg timme sedan och jag väntar fortfarande. Det som är jobbigt med att vänta är att jag måste ha det han ska handla i maten och jag börjar bli hungrig nu...Men jag antar att han är på väg nu eftersom han inte längre är inloggad på msn.

I torsdags för att fira min lycka över det nya jobbet köpte jag ett par nya skor som jag verkligen blev helt kär i. OK OK ni tycker jag är galen jag förstår det, men jag är inte värre än Celine Dion för hon har faktiskt mellan 2000-3000 par, hon vet inte själv liksom. Jag har inte alls så många par. Långt ifrån. Men jag tyckte liksom att jag var värt nåt för att jag var bra. Att jag hade så sabla ont i fötterna av alla skor jag hade med mig till Sthlm hör inte hit ;) Men så här ser de ut

Fast de är bruna...bara det att de inte fanns på bild...

Jag är ju en riktig jubelidiot måste jag ju säga...jag satte igång spisen innan jag gick hit och satte mig. Bara det att jag glömde bort det och nu är plattan varm vill jag lova! Knas!

Skrämmande

Publicerad 2008-06-04 17:09:56 i Livet,

Usch, var hos frisören förut och gjorde mig lite sommarfräsch så där. Kände att det var dags för färg i mitt solblekta thailandshår så här två månader efter hemkomst. Så nu är det bara att vänja sig vid att vara blond och ca 1000:- fattigare. När jag gick därifrån var mobilen smockad med meddelanden från både jobb och mamma. Jobbet klarade jag av fort, mamma ska jag träffa senare men så såg jag ett nummer jag inte kände igen.

Men jag hade mina aningar, kände vagt igen numret från samtalet till jobbet igår. Skyndade mig hem och sökte på hitta.se, och visst var mina aningar rätt. Det var hon från det andra jobbet jag sökt, det som jag redan varit på intervju för. Har inte ringt upp heller, fanns ju inget meddelande som bad mig göra det så jag antar att de ringer inom kort igen. Men vad tusan svarar jag??? Jag vill ha jobbet ska på imorrn, men tänk om jag då svarar nej till detta och inte får det imorrn? Då är det ju inte så skoj. Hoppas på att de inte ringer förens imorrn igen ändå.

Jag vet ju inte ens vad det gäller egentligen, kanske bara ska säga att jag inte fick det...vad vet jag? Men om det nu skulle vara som så att jag fått det, kan man då svara att man vill ha betänketid? Åh, vad krångligt...

Nu väntar i alla fall traditionen med marknadsafton. Blir trevligt det!

Kan detta vara bra?

Publicerad 2008-06-02 11:19:48 i Livet,

Så här stod det i mitt veckohoroskop idag:

* Veckans tema: "Tur"

Nu är tiden extra tursam för att utforska möjligheter inom jobb och karriär. Drömmar kan plötsligt slå in, bara du vågar ta initiativen!

* Veckans bästa: Nytt hopp
* Veckans sämsta: En känslig situation
* Råd: Tro på dig själv

Jag känner att det är skrivet för mig för en gångs skull. Inte alltid det stämmer med just horoskop, men detta är kusligt. Jag menar jag ska på en ny intervju på torsdag, ett jobb jag vill ha och som jag drömmer om att få. Rådet är också nåt som jag nästan fått skrivet i pannan de senaste veckorna. Att jag måste våga tro på mig själv, att jag faktiskt är duktig. Så ja, vi får hoppas helt enkelt. Det vore så skönt att få detta jobb, jag menar jag skulle då inte ens behöva byta tunnelbana utan endast åka typ två hållplatser! Perfa ju!

Oväsen

Publicerad 2008-05-29 11:55:17 i Livet,

Ja, jag vet att det är ett tag sedan nu. Men jag har haft fullt upp, faktiskt. Alla dagar flyter ihop till en och ja jag minns knappt vad jag gjort om dagarna. Inte ett gott tecken, men så är det. I förra veckan besöktes i alla fall flertalet lägenheter, detta slutade med ett kontrakt och ytterliggare ett vunnet bud. Så i fredags hade vi två lägenheter, man tackar. Dock räcker inte riktigt miljonerna till som vi fått lånelöfte på till två lägenheter i storstan. Men vi är nöjda ändå. Hann även med en jobbintervju som jag fortfarande inväntar svar från. Spännande kan tyckas, själv vill jag bara ha ett avslut på allt. Vill veta hur var och när jag ska sluta där jag jobbar nu, att inget veta tycker jag inte alls om.

Kommer dock att kännas riktigt knasigt att inte gå till detta place varje dag. Men jag tror att det är dags att släppa taget nu. Inget kommer nånsin att förändras och då har liksom mina 3 år på universitetet varit förgäves och det vill jag ju inte.

I lördags var jag och Martin hemma hos Christine och Klas och kollade på melodifestivalen, om det var en festival för oss är ju svårt att säga. Men särskilt bra gick det ju faktiskt inte för oss, inget jag räknat med heller då jag aldrig varit ett fan av Charlotte Perrelli. Men det var ju trevligt att umgås i alla fall. Hem sent eller tidigt om man så vill kom vi med, cirka 4 på morgonen. Ujuj. I söndags letade vi kök för fulla muggar, har en hel del planer på hur vi vill göra och det är ju tur att vi är så eniga och lika i den här frågan. Annars skulle jag ju få som jag vill ändå förstås ;) Bio hann vi med också, snäll som jag är följde jag med Martin på nya Indiana Jones, inte min favoritgenre direkt. Nog för att jag gillar action och pang pang, men aliens ute i öknen jo jag tackar jag.

Nu har snart ytterliggare en vecka passerat och det är äntligen helg. Jag skulle kunna ha helg jämt faktiskt.

"Men, Andorra är inte det en kanariefågel?!"
"Öh, var har du fått det ifrån? Det är ett land..."
"Men vad heter fågeln då?"
"Menar du en kakadua?"
"Ja, just det, så heter den kanske ja. Men de röstar inget vidare ialla fall"

Christine i sitt esse (inte jag)

Människor och deras vanor

Publicerad 2008-05-19 10:41:02 i Livet,

Det är konstigt med oss människor. Vad vi blir beroende av saker snabbt. I fredags undrade min chef om jag hittat nåt boende i Stockholm och jag svarade att det har jag inte gjort ännu. Nehej sa han då och undrade lite snällt var vi letade nånstans, jo i Solna sa jag. Till saken hör att jobbet som jag ska på intervju på, på onsdag, ligger ute i Älvsjö, det innebär pendling för min del på ca 30 minuter. Inte så mycket kan tyckas. Här hemma i Örebro tar det mig cirka 5 minuter med cykel. Så det är ju en viss skillnad absolut. Men han tyckte att det lät helt otroligt! Oj, ja du säger nu att det känns okej men vänta ett halvår så får du se hur jobbigt det är. Hm, nej, jag tror inte alls att det är så, jag tror att jag kommer att tycka att det är jobbigt de första två månaderna kanske, sen har jag vant mig vid den restiden med. Tänk alla andra som pendlar både en och två timmar, men som ändå bor i Stockholm.

Till saken hör att han är en av de mest lata människor jag vet. Han och hans fru har två bilar, vilket gör att de dagligen åker i varsin bil till jobbet. När det sedan är så att de av någon anledning endast har en bil så är nästan hela livet förstört för dem. För det går ju inte att ta sig fram på annat sätt. De har en busshållsplats ca 100 meter hemifrån, det tar ca 20 minuter kanske lite mindre att ta sig till jobbet på det viset. De kan cykla, tar cirka 30 minuter. Men ojdå, då är det en lång och seg backe de måste uppför när de ska hemåt. Ja, jag säger då det. Allt handlar om vanor. Jag som cyklar eller går till jobbet dagligen som det är nu har inga som helst problem med den där backen...suck...

Med livet som insats

Publicerad 2008-05-17 16:58:03 i Livet,

Det är verkligen inte meningen att jag ska kunna städa utan att på det minsta vis skada mig. Visst jag kämpar på, men när jag så fort byter arbetsuppgift så klämmer jag mig eller slår mig på annat vis. Visst, det är inte mitt fel att den förbannade dammsugaren ska bestämma sig för att gå sönder när jag använder den. Att jag sen är så dum att jag gör samma misstag en gång till, ja det får jag väl stå för. Att jag sedan ville hjälpa till ändå när Martin tagit över och lagat munstycket och jag tyckte att vi kunde dammsuga vår sopborste för att den var så full i byggdamm eftersom byggarna har använt VÅR borste. Ja, att jag då klämmer min vänstra hand för tredje gången fick även mig att förstå att jag inte ska fortsätta att hjälpa till.

Nu ska jag stryka. Vad kan gå fel då? Tänkte även ta ett tag med moppningen i hallen, kan nåt mer gå fel då? JAg bara undrar...för annars sitter jag nog så snällt kvar här ;) Tänkte baka med, kommer hela lägenheten brinna upp om jag hjälper till?

Om

Min profilbild

Kirsten

Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela