Det är så många i min närhet som nu antingen väntar barn eller har kläckt en liten en under denna vecka så det är helt otroligt! I onsdagsnatt eller natten till onsdagen kom äntligen min kusins andra barn till världen, en liten flicka! Vilken lycka liksom! Och så är man alldeles förlångt bort för att bara komma förbi en timma eller två för att få kika på henne. Samma natt om jag inte fått det helt om bakfoten kom marknadschefens lilla till världen, även det en liten tjej. För en månad sen cirkus fick en av mina vänner en liten kille. Har inte fått möjligheten att snusa bebis där heller. Men det kommer :) Man vill inte bara stövla in hos nyblivna föräldrar heller, man väntar snällt på sin inbjudan!
En annan väntas kläckas i vilken dag eller vecka som helst, så himla spännande. Men denne är i alla fall i närheten, bra det! En jobbarkompis väntar en liten och för en vecka sen lite drygt fick vi veta att chefen som kom tillbaka från sin mammaledighet i januari väntas bli mammaledig i augusti igen. Så ja, man kan verkligen kort och gott kalla det babyboom!
Man skulle kunna tro att jag skulle känna nån form av stress av detta. Men det gör jag faktiskt inte. Visst jag kan inte sticka under stol med att jag gärna skulle ha en liten på g. Men tills vidare nöjer jag mig med att få snusa bebis vid väl valda tillfällen. För först väntar en resa med La Familia, sen får vi se vad det kan bli av mamma-pappa-barn för Martin och mig. Men som sagt, det är inget som ska stressas fram då det är en stor händelse i ens liv. Nu kan jag ju inte säga att jag lever i ett osäkert förhållande på nåt sätt, Martins och mina 6 år måste nog räknas som säkra. Vi har båda jobb som vi kan leva på. En egen bostadsrätt, som kan tyckas lite väl liten för att ha en knodd i. Men efter Stockholmsmått så funkar det trots allt. Många lever på mindre kvm här med 2 barn och man får det att funka. Så vi kan nog växa med +1 i denna lägenhet utan problem. Måste bara plocka bort mina älskade böcker från sovrummet först ;) Så ja, den dag det är dags så känner jag mig redo :)
Sitter och väntar på att Klas och Christine ska komma, enligt min tidsberäkning skulle de ha varit här för cirkus en timma sedan med tanke på när de startade. Men än har de inte synts till. Jaja, de kommer nog snart. Får väl ringa dem snart annars. :)
Ikväll är det äntligen dax för melodifestivalen! Ska bli så himla skoj som den schlagerfantast man är att få se spektaklet på plats. Att vi dessutom fått platser på det åtråvärda golvet är ju inte helt fel det heller. Nog för att de är långt bak, väldigt långt bak för att vara mer exakt så kommer det vara total njutning från början till start! Blir spännande att se om tidningsomröstningarna kommer att stämma, kommer det att bli af Ugglas eller Ernman som kammar hem detta? Min dröm är att det blir Alcazar. Den låten spelas varm här och på jobbet.
Kommer börja kvällen med en middag på Gullmarsplan med Linda och hennes kille, för att sedan dela på oss under showen och sen kommer vi nog att mötas upp igen för en galen utekväll :) Kommer bli kalas detta.
Som jag så många gånger tidigare sagt så saknar jag min dans väldigt mycket. Försöker att kompensera det med pass i alla dess former. Allt som påminner om dans går jag på, vissa pass är bra andra är bättre. Funderar på att kanske gå en av Tobias Karlssons kurser som han har här i Stockholm. Vore ju underbart roligt! Försöker peppa Martin till att vilja det med, men det är inte helt lätt. Men en dag kommer jag att lyckas!
I stretchen på det pass jag var på igår spelar de en låt med Tina Turner som är himla bra tycker jag, passar ju mig med ;) Dancing in my dreams.
Idag är Martin borta med delar av sitt jobb. Han belv medbjuden på en kickoff för att han är så duktig, sånt tycker jag är roligt! Ja, inte att vara ensam så klart, men att han är så omtyckt på sitt jobb. Han hade lönesamtal där förra veckan och fick då höra av sig chef att han är oumbärlig! Inte många som får höra en sån sak! Det betyder ju egenligen att han skulle kunna önska vad som helst i lön mer eller mindre. Sånt gillar jag ännu mer ;)
Själv satt jag och velade bra länge hur jag själv skulle spendera min kväll, hemma och mysa i soffan eller bege mig till den träning jag bokat för kvällen? Det som gjorde att jag tvekade var på grund av all den snö som kommit, inte ville det sluta snöa heller. Så jag förstod ju att jag skulle få gräva fram bilen ensam. Men tillslut tog jag mitt förnuft till fånga och grävde fram bilen. Fick dock leta i säkert 5 minuter efter alla snöborstar och rutskrapare. De hade Martin gömt minsann. Så efter 10 minuter tyckte jag att bilen såg ut som en bil igen och jag puttrade iväg. Shakade loss under passet och var nöjd med mig själv när jag gick därifrån. Dock lite avis på de som skulle in och boxas, men se så långt går jag inte. Vill inte boxas med en främling under helt pass.
Åkte hemåt och satt och funderade på hur jag skulle lyckas med min parkering. Nåt som skrämmer mig är att fickparkera, då det sluttar precis överallt här. Var rädd att jag skulle behöva ställa mig i den enorma backen, men när jag sedan kom hem fanns det en plats precis utanför huset, med normal sluttning ;) Började backa för att komma med bilen åt rätt håll, men så kom det en bil och jag trodde nästan han skulle sno platsen för mig men det gjorde han inte. Så jag rättade till bilen, började backa in i min ruta och vips så stod jag där! Helt perfekt! Inte fanns det en kotte ute heller som fick se min proffsiga parkering. Varför är det alltid så? När man inte klarar av att parkera och man håller på och trixar och trixar men det blir bara värre och värre då står det hur många som helst och tittar medan när det går som smort inte finns en käft ute?
Har fått våra tider till Vättern nu med. Bara skrek rätt ut på jobbet, de trodde jag var mindre vetande för en stund. Har fått en tid som absolut inte passar mig! Ska börja med proffsen! Klockan halv sex på morgonen! Är de inte riktogt kloka i huvudet? Vi bockade i att vi inte ville ha en sen start och så får vi typ en av de sista starterna! Fattar nada. Ringde Martin direkt varpå han säger att han redan mejlat dem för att kolla om vi kan få byta. Tur att min man känner mig ;) För det går bara inte att starta den tiden. Då vill jag vara i Jönköping och äta korv ju! (jag som verkligen ÄLSKAR korv med ;) ) På jobbet kom vi fram till att de serverar spyvänligmat. Korv med mos, lasange, gurka, bröd, sportdryck och vatten. Hahahha!
Man skulle kunna tro att jag lever med fredagen den trettonde varje dag. Det händer liksom nån olycka varje dag, gärna flera. I fredags började det med att jag spillde ut min nya saft som jag köpt, naturligtvis över hela mitt skrivbord. Det droppade och rann precis överallt. Jag loggade ur och sprang iväg ocgh hämtade papper, torkade upp allt och skrubbade hela mitt skrivbord så att det glänste med rengöringsmedel. Det var nog allt för den dagen.
I lördags gick det nog rätt felfritt som jag minns det. Eller nej, det var dock ingen skada. Men jag hade planerat dagen in i minsta detalj från det att klockan ringde. Men då smet Martin in på toa och jag väntade och väntade, när han äntligen är klar så börjar han sopa golvet där inne. Åh, blev så stressad. Skulle ju vara på t-banan inom en kvart. Lyckades få ut honom ur badrummet och slänger mig in i duschen, varpå draperiet dras åt sidan och Martin kommer och vill vara med. ÅH! Panik. Ut med honom...han med nöd och näppe till nästa tåg och 2 minuter försenad totalt. Inte så tokigt ändå.
Igår pajade jag ju fingret på nåt knasigt sätt på Ikea ocjh det räckte ju gott och väl.
Idag sprang jag rätt in i en tavlas fot med min fot. Det knakade om min tå så att Linda hörde det bort till sig och tyckte att det lät allt annat än trevligt. Trots att hon inte kunde sluta skratta dock. När jag sedan står vid hennes skrivbord går jag rätt in i en dokumenthållare med låret. Skattattack igen. När jag sedan ska sätta mig på min stol försvinner den och jag slår i benet på armstödet och håller på att sätta mig på golvet. Linda dog igen. När jag sedan slog ut mitt glas över skrivbordet så visste ingen var de skulle ta vägen! Hanna plockade utan ett ord fram rengöringsmedlet och trasan. Medan Linda tyckte att jag bode lärt mig av mina misstag. Hahah!
Bara 6 dagar kvar till den stora svenska finalen av Melodifestivalen. Ska bli himla skoj att i år få se den på plats. Visst. att förra året få sms mitt i den thailändska natten om hur det gått var ju inte fy skam det heller. Men nu kommer den som sagt att ses på plats i Globen, eller vad den numera kallas. För mig kommer det alltid att vara Globen i alla fall. Jag tror att det kommer att se ut så här: 1.
2.
3.
Sen tror jag att det kan bli som Aftonbladet skriver idag.
Men vi får helt enkelt vänta och se vad som sker på lördag. Det är bra låtar och de 3 första riktigt dansvänliga enligt mig. Låtar som sätter sig på hjärnan. Till och med Martin sitter och sjunger med, han hoppas på Carolines låt tror jag bestämt :) Fin låt, men jag tycker texten är så fruktansvärd och med tanke på vad jag skrev i mitt tidigare inlägg så är jag ju inte så långt ifrån tårarna.
Igår var jag med jobbet på brunch. Himla roligt att få gå runt och lyxa till det så lite då och då. Anledningen till gårdagens brunch var att vi ska sälja ett paket med Berns Asiatiska brunch och för att lyckas med detta så måste man ju testa. För att kunna förklara vad det innebär. Så det var hur jag började min dag igår. Massa sushi och annan asiatisk mat. Testade även på ostron för första gången i mitt liv. Vet inte vad jag ska säga om det, smakade mest salt och hm rom. Konsistensen var väl kanske inte att leka med, men ja, slank ner gjorde den allt. Så nu har jag testat det med. :)
Tog en runda på stan och mötte upp först Martin och sen Christine och Klas. Gick i lite affärer och fikade. Sen blev det Melodifestvaltittande hemma hos mig och killarna drog på Metallica. Sen bar det ut på krogen, tjejerna vi mötte upp hade bokstavligt talat gått in på den första bästa krog de hittade. Mest en massa drägg där om jag får säga det. Blev utskälld av killen i garderoben. Ja, idiotiskt ställe helt enkelt. Fick dock höra att jag var sexig av några killar så ja, skoj kväll ;)
När vi kom hem satt jag och Martin och pratade till långt in på natten. Så mysigt att göra så ibland. Jag har hamnat mitt i en känslostorm, så fort vi pratar framtid och jag känner lycka så sprutar tårarna på mig. Vet inte vad det är som farit i mig, men nåt är det väl som måste komma ut antar jag.
Idag har det verkligen varit en dag helt utan stress. Kikade lite på tv innan vi sedan åkte ut mot Tumba för att hitta ett Biltema, lyckades rätt bra med en liten sväng genom Hallunda och ett span på deras ortodoxa kyrka ;) Passade även på att titta förbi på Ikea och som vanligt kommer man inte därifrån med det man skulle ha men ändå med en massa andra bra saker att ha ;) Jag stukade ett finger på nåt sätt som jag inte har en aning om, men helt plötsligt gjorde det ont. Smart som jag kan vara ibland tog jag av mig min ring så att inte fingret skulle svullna och ringen skulle få klippas bort. Martin har tejpat ihop mitt skadade finger, tur att man har en "doktor" här hemma. Inte så lätt dock att göra allt som vanligt med hoptejpade fingrar dock. Inte så skoj att gå runt utan förlovningsring heller, men men smällar man får ta ;)
Den här dagen har försvunnit i en rasande fart! Tyckte precis att klockan ringde och det var dax att gå upp. Vaknade upp till ett vinterland och gick hem i ett vårland. Ge mig mer av det sista och jag kommer vara mycket gladare jag lovar! Jag rä så förbaskat trött på den häs vintern. Det är ju trots allt ändå mars nu. Idag upptäckte jag att jag gjort den sjukaste blundern ever. Jag satt och kollade statusen för min viktnedgång och tyckte att min vikt såg lite väl hög ut. Kollade lite närmre och upptäckte att mitt kommatecken fallit bort, så istället för min riktiga vikt som borde stått där så vägde jag nästan ett ton. Men det ser ju bra ut i statistiken när jag idag "gick" ner alla de extra kilona. Martin gav mig en stjärna i kanten för den bedriften. Hahaha!
Idag var det dax för Mystery Guest uppföljning. Som de typ senaste tre gångerna så är det jag som lyckats ta detta samtal igen. Grattis Christine säger jag! När jag läste rapporten idag innan vi skulle på mötet tyckte jag att jag kände igen mig, men jag var inte helt hundra på om det var så. Men sen ringde kvinnan som har hand om detta och ja visst det var jag. Hon frågade om det var okej att hon spelade upp detta samtal under genomgången och ja, vad skulle jag svara. Sa att det var okej efter vissa påtryckningar från henne om att jag skött mig riktigt bra och att jag var kort och koncis.
Men att höra sig själv på band hör väl kanske inte till min absoluta favorit. Men jag måste nog ändå säga att när jag satt där och lyssnade på det som sas så kändes det ändå helt okej. Jag märkte att jag använder mina ord väl, kanske bör tillägga att detta samtal var på engelska alltså inte mitt modersmål, och att jag inte pratar med svensk engelska om ni förstår vad jag menar. Det som däremot gör att jag låter som att jag absolut inte kan tala engelska är att jag var och varannan mening lägger in med ett eh, och ja eh det blir väl bra eh. Det låter inte ok tycker jag. Det är ett av de tix som jag verkligen hatar när hallåor på TV använder sig av eller folk som av nån anledning håller tal. Så jag har bestämt mig för att lära mig att sluta använda just eh så mycket. Kommer låta så mycket proffsigare. Så helt dumt var det ju inte att få höra sig själv in action. Så ett litet tips från mig idag är att spela in sig själv :)
Ibland är det skönt att få blir riktigt arg, men man måste välja sina tillfällen. Helst av allt skulle jag ibland bara vilja ställa mig vid en klippa och bara skrika och skrika och efter det skulle det vara bra. Nu är det inte så ofta man har den möjligheten dock. Vissa människor verkar ta detta ett steg längre och tar ut sin ilska på en hotellbokare, oftast verkar det dessutom vara jag som får de samtalen hos oss. I måndags hade jag två liknande samtal nästan efter varandra, är det meningen att man ska palla med att få höra att man är elak och att man inte kan tala med en vuxen människa på det viset? Undrar om en sån människa inte själva förstår att de kanske borde rannsaka sig själva innan de hoppar på någon annan? Skönt är det då när man kan ventilera med sina arbetskollegor, eller bara höra lite pepp medan man går igen om dessa samtal. Precis så är det hos oss :)
Igår fick jag även banka ur mig min egen ilska över dessa typer. Det går inte ut över nån, bara Martin som igår fick sig en smäll i magen. Men han gav igen när det var dax för sparkarna då han träffade mig mellan benen...hm...jag tror att han har missförstått det hela... Skoj var det i alla fall, nya övningar som var sjukt jobbiga. Så jag har lite svårt att röra mig idag. Dubbeltränade igår med. Först ett danspass och sen boxningen. Men skoj att vara igång igen! Nu jäklar!
Idag har jag varit på visning på Sign med, det var skoj. Fina rum och allt var väldigt fräscht! Men det har ju å andra sidan bara funnits i ett år. Ska gå run till alla hotell som finns med bland våra "konkurrenter" är det tänkt. Bra faktiskt. Vi ska även en sväng till Casinot och sen till Junibacken. Skoj att det händer lite! Plus att det är himla bra att veta vad man säljer. Så på lördag ska jag på brunch på Berns, asiatisk sådan. Kan bli trevligt!
Så kommer snart årets glassar ut till butikerna, verkar faktiskt vara en hel del goda i år. Två nya Magnum där båda verkar kanongoda. Nogger med mintsmak, jag älskar mint så det kan ju bli en hit. Sandwich med straciatella, mmmm. Ett år när jag var i Italien med min familj så kom vi i kontakt med straciatella för första gången. Så himla smarrigt. Fanns inte i Sverige då ännu, och jag och min bror bara väntade på att den skulle komma hit, vilket tog bra många år!
Sen är Ben & Jerry med på ett hörn i år med. Kan ju liksom inte bli bättre. Eller jo, priserna skulle kunna vara lite lägre faktiskt. Men det är nog det enda. Se dem här.
Idag har jag blivit både älskad och hatad på jobbet, eller ja i telefon i alla fall. Blir så trött på en del människor, de tror att de bara kan köra över en och att de ska få sin vilja igenom. Men det är liksom inte möjligt. Det är inte de, utan jag som vet vad som gäller, det är jag som har makten att bestämma. Men de vill gärna ha sina egna regler och det funkar inte så. Man talar lugnt och sansat, som till ett barn, men de vill i alla fall inte förstå för det är ju inte så som de tänkt sig det. Jaja, så kan det gå. Tur att det ringer en och annan trevlig emellanåt med. De flesta är faktiskt det :)
Denna vecka är lika fullspäckad som förra, men det är skoj att ha nåt att göra om dagarna. Om det bara kunde sluta vara vinter skulle jag vara väldigt nöjd faktiskt.
Var lite försiktig med mina bokköp på rean i år. Jag brukar alltid go bananas när det gäller böcker, men köpte faktiskt inte många alls. Numera är det ju dessutom pocket som funkar bäst då de inte väger så mycket, lite enklare att ta med sig på tunnelbanan eller när man är ute och reser. Däremot ser det inte lika fint ut i bokhyllan, men det får man ta. Har en bok kvar som jag inte inhandlat ännu, men det är ett litet no no från Martin där. Det är nämligen en läkarbok jag vill ha, och han tror att jag kommer att använda den alldeles för flitigt. Så fort jag känner en smärta i armen så kommer jag kolla upp vad det kan bero på. Kan vara sant faktiskt ;)
De böcker jag köpte
Boken jag vill ha, med 700 symptom och sjukdomar...
Jahaja, en helg till är över och den har varit helt underbar. Skönt att bara vara ibland. I fredags var vi som sagt på bio och såg Män som hatar kvinnor, jag tycker att den var helt ok. Det går aldrig att göra en film av en bok och tro att den ska vara lika bra. Men som sagt jag gillade filmen ändå, att den var närmre 3 timmar var liksom inte heller något problem. Fast jag tycker ändå att man ska läsa böckerna om man inte redan gjort det. För som sagt, det skiljer en del.
Igår mådde jag lite tjyvens när vi vaknade så jag vågade inte åka iväg och träna, utan vi tog en lugn morgon för att sedan bege oss upp mot stan.Hoppade av vid Rådhuset för att Martin skulle till en cykelaffär och jag tyckte att vi då kunde gå åt andra hållet än vad jag brukar göra när jag ska till jobbet. Oj, vilket misstag! Jag kan ju säga att jag aldrig sett Stadshuset från så nära håll och jag behöver absolut inte oroa mig för att det inte blev nån träning ;) Knatade och gick hela dagen. Hittade mina täckbrallor som passar alldeles utmärkt till min jacka som jag införskaffade under redan ett år. Så jag är nöjd, de var inte särskilt dyra heller och det tackar jag för. Sen gick vi mest runt och slökollade lite, vi hade ju fått det vi kom för liksom. Men jag köpte även lite teer, ett som jag och Lisa hittade när vi var på stan ett Kärlekste som smakar jordgubb och det är en massa hjärtan och grejer i. Sen gick vi till NK och köpte Robius Champagne och ett Earl greu deluxe, så summa sumarum köpte jag te för närmre 200 kronor igår. Som hittat ;)
Sen var det Melodifestival som gällde. Mysigt att bara vara hemma en kväll ibland med. Vi hade nästan rätt med vilka som gick vidare till vilken final. Efter det kollade vi på Yes Man, var väl helt ok en typisk Jim Carrey film.
Idag har vi varit ute på Djurgården. Åkte till Aquaria med Martins brorsdotter. Var skoj, men det går verkligen inte att jämföra med Universeum i Göteborg. Men skoj att hitta på nåt med buskorven. Efteråt mötte vi upp hennes föräldrar och lillasyster och tog en fika. Mys på hög nivå helt enkelt. Så egentligen är det ju inte konstigt att helgen gått så fort igen. Man hittar ju på saker hela tiden. Ikväll blir det vår nya söndagstradition med Scones och Te och lite Mia och Klara och Beck. Härligt. Sen dax för ny vecka.
Idag försov jag mig inte, mitt hjärta lät mig stanna hemma och så åkte han iväg och besiktigade bilen. Gick igenom så när som på att ett bälte är lite miffo, det fungerar lite när det själv vill och idag ville det inte. Och bälten måste en bil ha på alla platser där det kan sitta folk så det blir till att ta sig en tur till verkstaden igen och så får de fixa detta. De är ju inte så dyra som tur är ;) Dagen har flutit på bra och solen utanför fönstret har hjälpt till mycket. Plus att maten idag var helt godkänd och fikat ska vi ju inte tala om, mmmm. Däremot verkar det som att magsjukan smugit sig in på jobbet och det är ju aldrig kul...hoppas på att klara mig även denna gång. Jag menar klarar man sig när kärestan åker på det så borde man ju typ vara immun eller hur?
Nu när jag kom hem var det meningen att vi skulle åka iväg och fixa med mat, men Martin satt och kollade på nåt inredningsprogram som är typ som en tävling där den bästa designern kommer stå segrande. Han ville verkligen se klart det så det var bara att sätta sig i soffan medan magen kurrade högre och högre. När programmet äntligen var slut och vi bestämt oss för att köpa Thai så ställer han sig upp med telefonen i handen för att ringa och beställa, men fastnar vid nästa program. Man kan ju bli galen för mindre! Så typiskt Martin! Som plåster på såren slapp jag följa med och fick stanna kvar här hemma. Skönt det! Sen väntar bion, som jag längtat! Återkommer med en recension sen.
Disco verkar det vara utanför fönstret med, tror att det är en bil som poppar. Fatta vad högt det måste vara om jag hör det in till mig i en lägenhet en bit från vägen. Hörselskada ja visst!
Jag hinner med mycket i mina drömmar, det handlar om allt från döden, till resor, hemskheter och nu inatt födde jag barn. Kan ju vara lite trevligt så där. Dock inte i det här fallet då den lilla kom alldeles för tidigt. Nu har jag inga barn som det är idag, men när jag vaknade kom jag fortfarande ihåg känslan av att ha fött. Så frågan är var jag varit inatt? Nu gick det bra med bebisen, måste kanske säga det. Men den var väldigt väldigt liten. Varför drömmer jag om detta nu för? Kan ju kanske bero på att typ varenda kotte jag känner ska ha en bebis inom en snar framtid, eller också drömmer de om det som jag. Vet inte faktiskt. Jag ber nog min drömtyderska om hjälp här faktiskt :)
Idag har jag inte hunnit med mycket vettigt. Har vart på möte om Stockholms turister och det gjorde att halva dagen försvann, försökt fixa och dona med skrivare och det är inte lätt det där inte. Man är ju rätt beroende av dem när man jobbar med en dator dagarna i ända och ska skriva ut alla satans bokningar. Nu ska man kanske inte uttrycka sig på det viset då det är de som betalar min lön. Men för att ni ska förstå hur mycket bokningar det ändå handlar om så måste man trycka lite hårdare på orden. Jag tycker faktiskt bättre om när det händer mycket än när det är lugnt.
Men det har inte varit min dag idag, försov mig men gjorde så som man ska, tog det lugnt från det att jag klev ur sängen. För så har jag lärt mig att man ska göra för att inte hela dagen ska bli förstörd. Jag kan nu berätta att detta inte stämmer. Jag har tappat dörrar i kollegors ansikten, haft jobbiga mejl att ta hand om, trampat på enhäftklammer som fastnade i min fot då jag gick i strumplästen, ja mycket har som sagt gått fel idag.
Men hörrni, imorrn är det fredag och då ska jag och Martin på bio. Premiär av Män som hatar kvinnor. Det ska bli himla nice faktiskt! Älskade böckerna och har hört av en kollega att den var fantastiskt bra som film om än något otäck. Hon gick på en av kändispremiärerna om ni undrar varför hon redan sett den ;) Nu ska jag nog lägga mig och läsa en stund, har börjat läsa Låt den rätte komma in, fantastiskt bra bok! Sen sova, ska besiktiga bilen imorrn vid 6. Usch! Så tidigt har jag inte behövt gå upp sen i augusti då jag var hos min bror i London. Förresten, besök hans blogg vettja. Fantastiskt underbara bilder som han gjort finns att skåda där. Jo, det ÄR sant, det är han som målat dem!
Jag har gjort enligt följande: Gå in där du förvarar dina bilder på din dator. Välj sedan den sjätte mappen och lägg sedan upp den sjätte bilden i den mappen här på bloggen och förklara.....
Det är här min kollega Linda på vår julfest med jobbet, där hon fick träffa en av sina största idoler Andreas Lundstedt. Jag lekte pressfotograf under den här kvällen och här är en av bilderna!
Jag kan knappt böja mig eller röra mig åt nåt håll egentligen. Passet i söndags pajade min kropp totalt. Längesen som jag kände sån smärta på grund av min träning. Men men, det är bara på det igen. Igår körde vi ett spinnpass, sista passet för instruktören och jag tackar för det! Äntligen kanske man kan se fram emot de passen. Som alla andra gånger vi varit på hennes pass och då menar jag verkligen alla, så hade hon glömt den nya musiken och blev tvungen att köra sitt gamla otroligt trista pass. Jag bangade det och gjorde mitt egna pass och jisses vad trött jag var efter det. ;) Fattar bara inte hur man kan köra samma grej varje gång. Kan ju bara erkänna från början och säga att jag är dum i huvudet och kan inte göra ett nytt pass. Usch. Men fick ett bra tips på långpass, så lördag om 2 veckor så kommer det att köras ett spinnpass på 3 timmar. Oh yes!
Blev inget med vår träning idag dock, Martin hade problem med magen och jag hade ont i huvudet som alltid och sen min sjuka träningsvärk. Så en dag med vila är nog inte helt fel. Har ju en massa andra pass inplanerade denna vecka så jag är inte direkt orolig. Vill dock att det ska bli vår snart så att jag kan ta cykeln och ge mig ut på långturer istället :)
Nu ska jag bänka mig vid TV:n och se på Den rätte för Rosing, känner nästan att jag måste följa det programmet då det spelats in på mitt jobb. Vill ju gärna se hur pass mycket vi syns och därefter kunna se om det gett oss nåt. Men det är väl som vanligt när det spelas in TV på hotell, man ser en snabb bild av ett rum och sen tackas man i slutet av programmet. Men det lilla jag sett inför programmet så syns vi en del. Eller ja, hotellet :) Så nu blir det dipp med morötter och gurka. Mums!
Usch, jag är helt slut i kroppen nu. Trodde jag väl aldrig när jag såg vikarien vi skulle ha idag. Byxorna uppe vid bröstet med tröjan instoppad, glasögon och typ 3 meter lång. När han sedan drog på sig svettbandet över pannan visste jag inte åt vilket håll jag skulle kolla. När uppvärmningen startade blev det inte mycket bättre. Knasiga slag och benen upp till huvudet. Men varm blev man. Tänkte att detta kan ju inte vara sant...hur kan den här mannen ha blivit instruktör?
När han sedan skulle börja instruera hur man skulle göra övningarna så valde han ut en av de få nya som försökskanin. De flesta instruktörer brukar ju visa övningarna lugnt och inte med så hårda slag, här bara small det. När vi sedan började boxas så gick han runt och tillrättavisade de som gjorde fel. Då vi var jämna par så hade han ju verkligen tiden till det. Men när han inte gjorde det så hoppade han runt i mitten, kickade och vevade med armarna som en kanin på speed. Jag pallade inte av att stå med blicken åt det hållet för jag kunde bara inte koncentrera mig på min uppgift som mitshållare. När jag ser sånt här så minns jag varför jag aldrig tidigare börjat på Friskis...
Sedan var det dax att börja sparkas. Vikarien plockar fram den tjej som är bäst enligt mig. Hon brukar kunna parera slagen och vet hur instruktören kommer att visa alla oss andra. Men när han började med sina sparkar så flög hon bara bakåt. Helt galen man det där. Han kom senare fram till oss då Martin gjorde fel och skulle då visa honom hur han skulle göra. Trodde andan skulle gå ur mig...
Jaja, skoj var det i alla fall. Trött är jag ju med, så hur kroppen mår imorrn får tiden utvisa. Veckan är uppbokad med massa roliga pass. Eller imorrn är det ett mindre roligt pass, eller passet är skoj, men instruktören är värdelös. Spinning står på schemat. Tisdag är det dans och box light, alltså volym 1. Onsdag stänger jag, alltså ingen träning. Torsdag blir det medeljympa. Fredag ska det handlas på och sen blir det bio. Lördag spinningpuls och dejt med en gammal lärare. Söndag är det box 2 med vikarien igen. Japp, nu är jag på G.
Förresten var kvällen hur trevlig som helst igår. Melodifestival, hembakad pizza, Wii, chips, prat, godis och en massa skratt. Det måste göras om snart. Tyvärr ingen Persbrandt i sikte, men en annan gång kanske?
Läste min brors blogg om att det ska komma en ny singstarskiva med Queen, me love! Jag bara älskar hans musik, lite mer musikalitet eller vad man ska säga, mot vad vi har idag. När jag var och hälsade på min bror i höstas i London passade Martin och jag på att gå på musikalen om Queen. Himla bra föreställning, man ville nästan ställa sig upp och shaka loss till vissa låtar. Här kommer några av mina favoriter.
Sista låten får mig verkligen att vilja börja dansa på allvar igen! Saknar det nåt fruktansvärt!
Jag tycker om de fredagar då jag öppnar, jag tycker i och för sig o torsdagar med då jag öppnar. Men det jag vill säga är att dagen går så himla fort. Man har hand om mejlen och har man tur är den relativt lugn men att det ändå ploppar in några i timmen. Vissa dagar är den dock hysterisk och bara forsar ur sig bokningar. Idag kollade jag 21 sidor ankomstlista från Coop. Helt jäkla galet! Så kan en fredag se ut. Idag hade vi avtackning av bossen från O´learys så det blev en semla och en Cola. Mums! Fredagar är det dock alltid fika som gäller, mysigt.
Pallrade mig iväg till träningen efter jobbet med. Och det var ljust hela vägen dit och den börjar klockan 17.30 Helt underbart. Jag hade tänkt när jag provade detta pass första gången för ett par veckor sedan att jag inte skulle stå längst fram, för att liksom känna av det hela. Naturligtvis höll inte det. Jag pallar inte att stå längst bak. Det är bara så. Trots att det var min första gång då och min andra idag har jag intagit min plats längst fram. Jag kan ju det här! När jag dessutom hänger med bättre än instruktören själv så ;) Och när hon säger bra och tittar rätt på mig så tolkar jag det hela som att hon tycker att jag är duktig. Hahahah! Det enda tråkiga är att jag går ensam. Jag saknar att kunna kolla på min bror och nästan brista ut i ett gapflabb för att vi ser nån som gör fel och gör det på ett roligt sätt. Jag vet jag är hemsk! Men samtidigt kan vi börja gapskratta åt varandra med för att vi glömmer bort oss och gör helt fel saker på fel ställe. Syskonkärlek kalla det tror jag ;)
Imorrn ska jag testa ett nytt pass för mig. Spinningpuls. Alla i gruppen har alltså en varsin pulsklocka. Ska bli himla spännande! Tror att det kommer att sluta med att jag skaffar en egen så att jag kan klocka Vättern. Efter det lite vila och sen ut till Ingarö och leta efter Persbrandt. Hahah! Nej, ska på middag med Melodifestival och Wii. Härligt!
Efter önskemål från min bror kommer här en bild där halsbandet syns. Jag kan nu berätta att hon tycker väldigt mycket om det trots att hon ser så sur ut. Men jag tror att svarta katter har en tendens till att göra det...
Haha, när vi var och handlade förut så köpte vi en förpackning med kattmat. Man fick då med ett halsband till katterna, ett reflexband som de kan ha när de vistas ute. Vilket i och för sig våra kissar inte gör så där fruktansvärt ofta. Var ju tvungen att testa det där med detsamma när vi kom hem. Så när maten var inpackad så fick Sally sin hals prydd med detta underbart vackra halsband. Haha, hon blev skitarg och la sig ner på spisen och vägrade gå därifrån. Men sen började hon tycka att hon var riktigt stilig i det och gick runt och mallade sig istället. Det enda hon inte riktigt var nöjd med var plinget som blev av den lilla skallran som sitter på. Hahah! Hon är ju för gó!
Kirsten, eller Christine för den som vill är 30 år gammal och är inflyttad Stockholmare sen 4 år tillbaka. Bor här tillsammans med mitt livs kärlek Martin och vår dotter Thilde som kom till världen den 9 april 2011. Här får ni följa vårt liv, från bebisprat till allt annat som handlar om mig och det jag gillar